wicca and all things awesome -

Lughnasadh

 
 
I går firade jag Lughnasadh. Det var... en axelryckning.
 
Jag blir lite full i skratt faktiskt! Det är min favorithögtid, jag hade bearbetat om min ritual, bakat bröd, kände mig taggad... och så faller det ganska platt. Jag kände det tidigt in, att jag liksom inte "connectade". Vad det kan bero på är svårt att säga. En ritual kan betyda en sak när vi skriver den, och en annan när vi utför den. Mentalt kan man befinna sig på olika ställen. Jag hade också lagt in två längre texter som jag kände drog ner på tempot och inte riktigt passade där.
 
Men det är det som är kul; man lär så länge man lever, och ju fler ritualer man skriver och gör desto bättre blir de ju. Man får helt enkelt praktiskt lära sig vad som funkar och inte funkar.
 
Min man hade en rolig kommentar efteråt; han påstod med ett leende att jag hade blivit bortskämd sedan min senaste fullmånerit. Haha, det kanske ligger någonting i det också. :)
 

Efter Lughnasadh

Sådär, nu är jag äntligen tillbaka för att uppdatera om mitt firande. Tack för alla kommentarer i förra inläggen, det är underbart att känna gemenskapen oss bloggare emellan och jag har spionerat i era bloggar också efter Lughnasadh! ;)

Jag tog ovanligt få bilder av mitt firande, bara två stycken! En före och en efter. Det kändes som att ritualen i sig absolut inte skulle bli avbruten den här gången, den var alltför intensiv. Överlag var det ett ovanligt firande... Ovanligt mysigt och trevligt. :) Men samtidigt med inslag av intensitet. Dynamiskt skulle man kunna sammanfatta det! Önskar mig fler sådana firanden!

Altaret uppställt:



Brödgubben som saknar lite kroppsdelar i slutet av ritualen. :) Kvarlämnad åt skogens djur.


Förbereder mig...

Här sitter jag med en kurrande mage och dricker grönt te. Jag fick för mig att jag skulle fasta innan min ritual. Det är inget jag gör speciellt ofta, men kanske en... 40 % av gångerna? Men jag är inget mattesnille. Hur som helst höll jag på att dö när vi var och handlade och jag fick syn på fikabrödsdisken! Jag är en människa som är fruktansvärt styrd av mitt blodsocker, och jag känner redan nu att det närmar sig den röda gränsen, haha!

Jag tittar även på listan över saker jag ska packa för att ha med mig ut i skogen. Jag förfasar mig. Jodå. "Är allt det där verkligen nödvändigt?!" frågar jag mig. Nej, det är inte nödvändigt, men det är värt det. Mina sinnen kräver det! Jag ska försöka packa lite smartare än vid Litha, eftersom jag hade samma mängd då. Tyngre saker i ryggsäcken, lättare saker i den stora påsen.

I går bakade jag brödgubben till ritualen. Det kan hända att det är min "finaste" gubbe hittills, men det finns fortfarande stora utvecklingsmöjligheter... ;)



Och så kan jag berätta att jag proveldade min rökelse i går. Det gick bra, men tyvärr förbränns alla goda lukter på några minuter och så ligger kulan där svart och dan. Därför ger jag rådet att verkligen hålla sig till storleken ärta! Ska spara några kulor till nästa år och se om doften har förändrats nämnvärt.


Ha en underbar Lughnasadh!


Pelletsrökelse

Jag blev så inspirerad att jag var tvungen att göra rökelse med en gång! Jag hittade ett för mig nytt recept: pelletsrökelse. Olika ingredienser mals till fina delar, blandas med honung tills de går ihop och rullas till ärtstora bollar som får torka.

Jag letade i mina gömmor och följande ingredienser har jag använt (alla är torkade):

Kanel
Kardemumma
Johannesört
Ringblomma
Vit ros
Vit salvia
Myrra
Frankincense
Enbär
Blomma från basilika
Honung







Jag höftade verkligen måtten på allt kan jag säga, men det doftade ljuvligt så jag tror nog resultatet kommer bli bra!


Tankar inför Lughnasadh

Nu har årshjulet snart vridit sig ända till Lughnasadh. Vad fort tiden går!

Jag håller på som bäst och knåpar på min ritual, som även denna kommer att utföras utomhus vid mitt vanliga ställe. Jag är så glad att ha hittat en plats i skogen där det finns en naturlig cirkel och träd i varje riktning. Inte en människa har jag sett till där heller. Det känns väldigt tryggt att vara där!

Fokus i mitt firande kommer att vara Gudens offer i form av grödor, och det kommer jag att väva samman med vad jag själv behöver göra mig av med för att gå vidare. Det finns också ett element av tacksamhet, vad man har "skördat" hittills under året.

Jag tänkte för första gången på länge blanda till en egen rökelseblandning! Jag avgudar riktig frankincense, och i veckan fick jag även hem myrra. Sedan blir det nog också torkad johannesört, kanel, kardemumma, och torkad ringblomma. Kanske lite honung? Så kan man försöka rulla dem till små bollar. Jag är verkligen ingen expert på att blanda rökelse, och mina tidigare försök har väl gått sådär, men det är kul att försöka! Tips mottages varmt!

Något annat jag funderar på är när man kallar in Guden och Gudinnan. Jag känner att jag gärna vill lägga till något sinnligt. Förra gången hade jag med smaksinnet, jag smakade het krydda när jag kallade in Guden, och söta bär när jag kallade in Gudinnan. Det är sådant som lyfter ritualen, tycker jag. Har ni fler tips på detta? Något som ni har gjort?





Gårdagen

Det har inte blivit något Lughnasadh-firande för mig än. Då Lughnasadh inföll spelade vi vår sista föreställning (ve och fasa, vad ska jag nu göra?!). Jag är även bestämd på att fira utomhus, och tills i går har vädret varit ostadigt. Jag var på väg att genomföra firandet i går, speciellt efter att ha läst igenom förra årets ritual som jag tycker är hur vacker som helst, men ändå orkade jag inte. Jag tror att det delvis beror på att det har varit så intensivt med teatern, vi har spelat tio (eller ja, det blev nio eftersom en regnade bort) föreställningar under ganska kort tid och jag är väl lite trött helt enkelt. Flera i ensamblen har drabbats av förkylningar så här efteråt och även jag har lite ont i halsen.

Därför ville jag bara gå ut och kravlöst vara i naturen. Länge har jag tänkt plocka blåbär och solen sken i går så jag begav mig ut i skogen med några glassbyttor. I stället för blåbär fastnade jag vid vägkanten där johannesörtens gula blommor lyste glatt mot mig. Över rapsfältet bredvid svävade vad som såg ut som hundratals vita fjärilar med vingar sköra som tunt papper. Insekter surrade och lät så där riktigt lyckliga som bara blomälskande insekter kan. På den klarblå himlen svävade en rovfågel, cirklandes runt, runt, runt i jakt på ett byte. De breda bruna vingarna var helt sträckta där den red på vindarna. Jag plockade örtens gula blommor, tog dem mellan mina fingrar så lite av det röda pigmentet fastnade på fingertopparna.

Att plocka johannesört visade sig ganska tidsödande så när jag väl var inne i skogen kände jag mig trött och lite hungrig. Jag gick till min ritualplats där jag satte mig i den naturliga cirkeln mellan träden och tog fram mitt kanelkryddade kaffe och mina kakor. Solen värmde mig om ryggen och allt omkring mig strålade, tycktes så fullt av liv. Varmt vibrerande färger fyllde mitt synfält och skogen hade nog aldrig varit vackrare än då. Det var långt mycket vackrare än jag kan beskriva. Jag hällde upp mitt kaffe och skålade med skogen, med gudarna, med livet.

Sedan lade jag mig i öster, lade mig vilandes i det mjuka gräset och kände jorden under mig. Jag andades, andades som när man var liten, långt ner i magen. Jag kände magen spännas ut och tryckas mot marken, jag andades jorden. Den doften, mina vänner, från allt som växte runt mig, kan jag inte heller beskriva. Doften från tallarna, gräset, växterna... Den doften lugnade mitt innersta väsen, fyllde mig både med styrka och sövde mig. Och ljuden, från allt som rörde sig i skogen. Jag läste en gång, att ingen människa som är i full besittning av sina sinnen kan känna sig ensam. Det är väldigt sant. Hur skulle man kunna känna sig ensam i skogen med så mycket liv? Även fast jag var en ensam människa där, var jag under korta ögonblick ett med allt, och allt var fullt av liv.


Lughnasadh

Här kommer lite vackra bilder som jag förknippar med Lughnasadh! :)















Lughnasadh

Nu är jag framme i mitt nya hem i Blekinge. Hittills har vi nästan bara kånkat lådor och packat upp, men själva flytten gick mycket smidigt. Jo, förutom att jag blev kissad på av min ena katt i bilen, inte lika mysigt. :) Tyvärr har vi varit tvungna att göra av med en hel del pengar också. Vi byggde t ex en innerdörr så att inte katterna kommer upp på övervåningen och sedan massa småsaker som behövs, t ex duschdrapperi och en hel annan massa junk. Tusenlapparna har flödat, mina vänner. Nu är det snålt leverne som gäller.

I går sökte jag mig runt i skogen vid husknuten för att finna en ritualplats. Efter upp emot en timmes vandrande hittade jag till slut en jättefin plats. Under är bilder från ceremonin. Hoppas att ni alla också hade det trevligt!




Lughnasadh



Här kommer en liten bild som jag sa tidigare, från min altare. Det är tyvärr inte hela som syns, men jag kan inte ta ett nytt kort nu när det är så mörkt. Imorgon ska vi ut till min fars torp i skogen och på fredag drar jag till covenet för att fira Lughnasadh. Vi hörs väl igen när jag är tillbaka kan jag tro. :)

Hej hopp och var välsignade!

Hemkommen

Hoho! Nu ska jag göra en liten uppdatering om vad som har hänt, men först lite roliga skämt! Man behöver ju ett gott skratt ibland.

Q: How many Sex magicians does it take to screw in a light bulb?
A: They don't screw in light bulbs, they screw on the altar!


Q: How many Frost "School of Wicca" Witches does it take to change a light bulb?
A: "Just you! That's right, YOU! And for only $195 we'll send you our complete "Witches Magic Power of Light Bulb Changing Course" with real knowledge that you can apply this to ANY light bulb ANYWHERE! Listen to the testimony of a young couple from Wisconsin who..."


Q: How many years does it take for a solitary Witch to change a light bulb?
A: How long does it take to get one out of the closet?


Q:How many years does it take a Dianic Wiccan to change a light bulb?
A: You can change it whenever you are empowered to do so.

Phu! Nu orkar jag inte rota fram fler. Om ni inte har gjort det, så läs "Why does the chicken cross the road?" som finns längre bak i min blogg. De är fruktansvärt kul!




Jag är numera en ärbar, handfäst kvinna. ;-) Mitt stora, hjärtliga tack går ut till mitt coven som gjorde lördagen den 28/7 till en fantastisk dag!

Dagen efter åkte jag och min man till Paris, Frankrike, för att leva loppan en vecka. Det blev väldigt lyckat och vi såg mycket, åt god mat och hade det allmänt spännande och bra. Att flyga var inte alls farligt, det var kul! När vi åkte hem satt jag och fnissade när vi startade, sedan satt jag i princip med näsan tryckt mot det lilla fönstret. Himlen var så otroligt blå där uppe... Sedan mörknade den tills den hade samma färg som lapis lazuli...

Jag tog lite över 300 kort på resan också och igår skickade jag iväg 165 av dem till framkallning. Ett stort, fint album ska det bli av dem sen! Genom extrafilm.se gjorde jag ett album med bilder från handfästningen, men jag tyckte det blev lite för plastigt... :-(




Eftersom jag var borta över lughnasadh firade mitt coven utan mig. Jag ska inte säga att det inte kändes träligt, för det gjorde det. Hatar att missa saker! Jag grämer mig nog lite fortfarande, även fast jag firade själv i måndags. Under dagen skrev jag en egen ritual och det har jag inte gjort på länge. Jag har självklart utfört ritualer, men det var mycket länge sedan jag skrev ner en i förväg! Jag brukar mest improvisera vad jag ska säga. Ritualen funkade ganska bra, men den kändes för kort. Mer text nästa gång så man hinner komma in i känslan. Det är å andra sidan svårt när man blir bombarderad av mygg från alla håll. Det kliar som f*n på hela kroppen nu, men jag säger som jag brukar när det kommer till att skada sig eller på annat sätt förlora blod i sådana här sammanhang: "Traditionsenligt!" Haha, insiderskämt. Här är bilder från mitt firande. Vacker "kyrka" jag hade, eller hur? ;-):


image42

image43


image44





Jag orkar inte säga så mycket mer nu, annat än att jag provade min nya mixer (födelsedagspresent) och gjorde en bananmilkshake. Jättegott!!!! Nu vill jag bara experimentera med den och göra nya grejer så jag kommer bli jättetjock om jag fortsätter. ;-)

eldmånad, lughnasadh

Jag hade en underbar lughnasadh. Så fort jag vaknade på morgonen visste jag vad jag skulle göra. Innan dess hade jag såklart tänkt, men det var lite osäkert. Jag hade funderat på att göra mig av med en egenskap som verkligen inte har gjort mig något gott och nu visste jag som sagt hur jag skulle bära mig åt.

Jag kravlade mig upp ur sängen och duschade, klädde på mig, samlade ihop lite grejer och gick iväg till min nya kraftplats som ligger mellan ett fält och kyrkogården. Anledningen till att jag har valt den platsen är att det är ett av de få ställen här där man kan få vara ifred utan att behöva ta sig utanför stan. Jag såg upp mot himlen och trodde att det skulle börja regna om en stund, men när jag kom fram så sken solen och det blev riktigt varmt och mysigt. Solljuset föll över den nyskördade åkern och gav den just den gyllengula färg man vill ha en högtid som lughnasadh. :-) Jag tog fram min kittel och den hårlänk jag klippt av på morgonen. Den skulle bli mitt offer och en symbol för det jag ville göra mig av med. Jag läste högt den önskan som jag skrivit ner innan jag brände håret i kitteln och sedan spred ut det över fältet. Det kändes både befriande och lite surrealistiskt. :-P

Sedan samlade jag ihop lite råg som fanns kvar. Mitt på åkern så for en hare upp och rusade som ett skott för att undkomma mig. Jag kände mig full av vördnad över att se den där.  Väl hemma gjorde jag en "corndolly", alltså en docka för att symbolisera Gudinnan av skörden och henne ställde jag på altaret. Senare på eftermiddagen höll jag en liten ritual. Tarotkortet som jag drog fram till nästa högtid blev 7 i bägare, som har med val att göra, förmodligen känslomässiga.

Kursbrev nr 5 kom för bara några dagar sedan men jag har inte känt mig så inspirerad (lustigt nog så handlar den här delen mycket om inspiration), det känns för närvarande ganska "torrt" inom mig.

En lustig sak är att många människor omkring mig verkar ha blivit väldigt intresserade av wicca. Först var det en bandmedlem, sedan hans flickvän och nu min svägerska. Jag har inte uppmuntrat någon av dem eller pratat speciellt mycket om det så de verkar ha kommit underfund med det på egen hand. Men av erfarenhet vet jag nu att de flesta som är intresserade till en början upptäcker att det inte är något för dem så jag får väl vänta och se hur seriöst deras intresse är. Många är också ganska lata och vill ha det serverat på ett silverfat, men så är ju inte wicca. Grunden handlar också om egna upplevelser. Men det är ändå spännande att se folk ta sina första stapplande steg. ;-)