Ritualrum

Tack för grattishälsningarna i förra inlägget! 
 
En sak som är rätt stor och som jag inte har berättat är att jag och maken har köpt hus och nu bott här en vecka. Äntligen! Ett stort gammalt hus byggt 1931 och med 6-7 rum (beroende på hur man räknar). Det känns riktigt skönt och roligt! En av de bästa sakerna är att jag fått ett ritualrum. Just nu är det rosa, men någon gång efter jul blir det ommålning. I går köpte jag ett nytt altarbord som jag skruvade ihop. Ur lådorna plockade jag försiktigt upp mina statyer och altarsaker, inlindade i tidningspapper och bubbelplast. Altaret står i en alkov, och maken hjälpte mig att skruva upp gardinstänger, så nu hänger ett draperi med björkar framför altaret. Känns fint att man kan dra för så att det blir privat. Nu ska jag bara fundera över vad jag ska göra med resten av rummet. Bilder lär väl komma! :)
 
Det kändes otroligt bra att få upp altaret igen. Jag blev lugn inombords när jag fick vila blicken på det, som vanligt!

Long time no see...

Nu har det gått en hel sommar sedan jag skrev. En del vatten har runnit under broarna. Jag har fyllt 30 år och dessutom firat den stora dagen i Glastonbury, England. Glastonbury som jag besökte förra sommaren, i en och en halv timme... Nu fick jag äntligen komma tillbaka och undersöka allt som jag ville och längtade efter att se! Första dagen letade vi efter Dion Fortunes grav, men fann den inte förrän dagen efter. Och vilken grav sedan! Det växte en jättestor rosmarinplanta och salvia (tror jag), och graven var prydd med snäckskal. Jag är mycket glad att ha fått se hennes viloplats och själv fått lägga dit en liten blomma.
 
Chalice Well Gardens var också ett riktigt vackert ställe, lummigare än vad jag hade trott och jag kan verkligen rekommendera vattnet som var mycket gott! Ett kallt fotbad blev det också i vattnet från källan innan jag löpte amok i deras butik. På tal om fotbad så upplevde vi även ett iskallt bad upp till låren inne i The White Spring. Den platsen var nog den bästa på hela resan. Magisk stämning med mörker, levande ljus, vatten och vackra shrines. Jag blev hänförd av Hernes shrine, med otroligt vacker konst (som jag senare hittade en liten kopia av) och hjorthorn. Väldigt kraftfullt i sin enkelhet och gav uppslag till nya idéer. 
 
Affärerna bjöd på både högt och lågt. Mycket är förstås kommersiellt och inte speciellt intressant, men det finns såklart en del undantag med mer genuina varor. En del böcker blev det, bland annat ett signerat exemplar av Polarity Magick, som jag varit intresserad av ett tag. Ah, alla dessa böcker som man vill ha men sällan orkar läsa klart!
 
Klockan 14 på själva födelsedagen gick jag ensam till gudinnetemplet eftersom prästinnorna där utförde nymånehealing. Det var klart jag ville passa på att utforska detta när jag hade chansen! Jag fick intrycket att det var en väldigt schamansk, intuitiv form av healing baserad på rörelse och ljud. Eftersom det var min födelsedag fick jag även en snäcka från templet. Jättemysiga kvinnor! Snäckan ligger nu permanent i min rituella saltskål.
 
På kvällen strax innan skymningen gick vi uppför Tor och det blåste som tusan. Tack och lov att det finns som en trappa upp! Det var en fantastisk utsikt och det var fler som hade kommit upp för att njuta av solnedgången. Det var lite fint att dela det där ögonblicket med andra. Flera gången cirkulerade en korp eller kråka, en stund låg en annan fågel och bara svävade på vinden, vilket fick alla att fascinerat titta. Vi skålade in min födelsedag med cider och ale. Det var helt klart min bästa hittills.
 

Regnbågen

I dag var ingen rolig dag på jobbet. irritationsmoment, halvkonflikter och oro inför sommarveckorna lade en dyster stämning över eftermiddagen. Dessutom kom jag inte därifrån förrän 18.30 och det tar en timme att ta sig hem.
 
När jag väl klev av bussen spöregnade det. Suckande fällde jag upp mitt paraply och började gå. Halvvägs uppför backen började solen titta fram med ljusa strålar. Jag undrade om det skulle resultera i en regnbåge, så jag vände mig om och såg tillbaka. Där, i en perfekt böjd båge, återfann jag detta magiska naturunder! Det var som att naturen ville säga "Gaska upp dig! Det är inte så illa trots allt". 
 
Jag fortsatte gå, men efter några steg ville jag titta igen. Då var den som bortblåst, som tillbakasjunken in i de grå molnen. Ett flyktigt ögonblick, ett kort meddelande, det var allt.
 
 

Hinder

 
Hej ni som fortfarande kan tänkas läsa! Aktiviteten är inte jättehög här inne men ni kan fortfarande räkna med inlägg då och då. Bloggen har levt så länge att den inte riskerar att gå i graven i första taget. Men räkna med lite damm!
 
Altaret pyntades i dag inför kommande fullmåne, det är inte många dagar kvar. Förra fullmånen firade jag inte. Jag kan erkänna att jag tappat sugen lite sedan de två senaste esbatsen och Beltane. Allt går upp och ned, även ens ritualer. Och det är okej! Så länge man inte lägger ner totalt. Nu har jag fått ha en månad när jag småsurat över att det inte blivit som jag tänkt mig, men nu är det dags att ge sig upp på hästen igen. Om jag bara kunde räkna ut var skon klämmer... Något känns off, men jag har svårt att sätta fingret på vad!
 
En del kan vara att vi har flyttat till en mindre lägenhet och altaret står i sovrummet, som verkligen inte är stort. Det är verkligen inte lämpat för ritualer där man rör sig mer än två-tre steg. Med andra ord känns det lite trångt och inte så inbjudande. Dessutom är brandvarnaren som sagt rakt över, och den har nu gått igång av rökelsen vid ett tillfälle. Inte alls roligt med tanke på att jag inte når den!
 
Jag ska ta mig över dessa hinder och komma igen. Det är inga problem, jag har gjort det förr.
 

Enmanna-Beltane

Hej vänner!
 
I några veckor nu har jag brottats med Beltane, eller snarare hur jag ska bygga min Beltane-ritual. I flera år firade jag Beltane med en vän, men förra året minns jag inte ens vad jag gjorde. Bloggen nämner inte heller något om det. När vi var två som firade hade vi gemensamt skapat en ritual, och det var lättare när man kunde gestalta både Gud och Gudinna. Men att bara vara en prästinna däremot - svårt! Tidigare har jag free-format, men nu ville jag faktiskt skriva en ordentlig ritual. 
 
Jag visste att jag ville fokusera på Gudens och Gudinnans förening, precis som tidigare år, men det skulle visa sig vara bra knicksigare med bara en person. Visst har man den symboliska stora riten, men jag ville ha mer som ledde fram till den. Jag vet inte riktigt hur det kommer fungera, men jag skrev slutligen en rit där prästinnan iklär sig rollen som Gudinnan. Först kallar hon Guden till sig, sedan utmanar hon honom (hon vill ju inte bara ha hans kärlek, utan även hans löfte om att ge hela sig, i förlängningen sitt liv, till henne), och sedan förenas de. Utmaningen är att inte bara få det "pratigt" utan levande. Jag tror att inlevelseförmågan och visualiseringen kommer spela jättestor roll. Det kan gå hur som helst!
 
I går gick jag ut i det vackra vädret och hittade faktiskt en plats i skogen där jag vill vara. Tyvärr visar prognosen att det ska regna och vara kallt på onsdag, så vi får se om det blir inne eller ute.
 
Hur som helst så har jag för första gången i världshistorien TAGIT LEDIGT för att fira en religiös högtid, så jag har hela onsdagen tillägnad detta. Chefen frågade förvisso inte varför jag ville ta ledigt, så det är bara inoficiellt, men ändå. Det känns riktigt bra!

Fullmånen, april

I går firade jag den andra fullmånen i vår nya lägenhet. Det var härligt! Det var några saker i min esbatritual som jag ville ändra och nu var det äntligen dags. Jag tyckte om att använda mina nyskrivna delar! Nu är större delen skriven på vers... Vad kan jag säga, en glömsk tant som jag behöver det, och så flödar det vackert! ;)
 
Naturligtvis borde fullmånefirandets tyngdpunkt ligga på Gudinnan, men ända sedan förra året är det Guden som står i centrum för mig, även där. När jag hade skapat cirkeln och bjudit in makterna var det han som gjorde sin närvaro påmind, igen. Och han är så, så välkommen!
 
 

Ostara 2014

Eftersom jag har varit sjuk en vecka, och bara i går började må bättre, blev mitt firande av Ostara fördröjt. I går arrangerade jag mitt altare, och kunde med glädje konstatera att jag aldrig tycker mitt Ostara-altare har varit finare!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kvällspyssel

I dag hittade jag en hållare för värmeljus i trä och tänkte direkt att den kunde man ju göra något roligt med. Jag tittade igenom lite sparade bilder efter en form som var långsmal. Blicken föll på denna målning:
 
 
Jag skissade först av den med blyertspenna och fyllde sedan i med en permanent marker-penna. Så här blev resultatet:
 
 
(Klicka för större bilder)
 
I morgon kommer förmodligen en bild på mitt Ostara-altare upp också!

Fullmånen, mars

I går var första gången jag öppnade cirkeln i min nya lägenhet. Flytten gick bra, katterna har anpassat sig, och jag fick faktiskt jobb direkt! Ibland har man tur.
 
Cirkeln då... Jag var/är sjuk så det blev inte allt jag ville, men det var jag beredd på. Jag orkade inte hålla cirkeln ordentligt, men det kändes ändå bra att göra den. Under tiden slog det mig att jag ville ändra på två saker, så det var konstruktivt i alla fall! 
 
Altaret står numera i sovrummet, då vi bara har en 2:a. Lite trångt är det, men man får anpassa sig! Nästan mitt över sitter brandvarnaren, så hur det ska gå med lösrökelse vågar jag inte tänka på... ;)
 
 

Pubmoot och förberedelser

I går var jag på mitt allra första pubmoot, här i Göteborg. Det var roligt att gå dit och se hur det var, vilka som var där och vad som diskuterades. Det var en ganska bred blandning av folk och alla var trevliga! :)
 
I dag plockades en viss typ av kartonger in i lägenheten. Just det, flyttkartonger. Jag och maken - nomaderna - är i farten igen. I slutet av månaden flyttar vi uppåt i landet till Gävleborgs län. Exakt var är ännu oklart, men jag tror att det kommer lösa sig med bostad, jag är inte orolig. Anledningen till flytten är att maken fått ett nytt jobb som IKT-pedagog. Själv har jag inte fått napp någonstans, men så har jag ju inte hunnit söka jobb så länge än.
 
Det första jag började plocka ner var lite altarprylat och böcker.
 
 
 
 

Imbolc-hälsningar

 
 
Jag hoppas att alla har haft en riktigt välsignad Imbolc! Själv har jag firat två gånger på två dygn, först med covenet och sedan själv. Underbart!
 
 
(Sista bilden från nätet)

Snart Imbolc

 
 
Hej vänner!
 
Ja, snart är det Imbolc och jag längtar verkligen! Imbolc är en av mina favorithögtider, kanske för att den bär med sig löftet om våren och ljusare tider. Det är också en av eldhögtiderna, och fokus ligger på inspiration, aktivitet och förnyelse. Imbolc är gudinnan Brigids dag, och hon styr över poesi, smideskonst och helande, då hon kopplas samman med eld och heliga källor.
 
För att förbereda firandet gjorde jag för några dagar sedan en rökelseblandning. Receptet hittade jag online, och tyckte det kunde vara spännande att prova. Det lyder så här:
 
3 delar frankincense (frankincense ingår i de flesta av mina blandningar, det doftar verkligen helt ljuvligt!)
2 delar drakblod
0,5 del rött sandelträ
1 del kanel
Några droppar rött vin
 
Den sista ingrediensen, som jag ännu inte har, är vårens första blomma i torkad form. Men det kommer vad det lider, det lär ju bli över till nästa år också. Jag provbrände rökelsen i dag, och den luktade gott!
 
I går handlade jag lite till altaret. Nu för tiden har man ju så mycket saker att man sällan känner behovet, men jag minns i början av mitt praktiserande när jag köpte en ny altarduk inför varje högtid. Det var så spännande! Jag gick också mycket på loppis och hittade det ena och det andra, bland annat superfina ljusstaksdekorationer i form av höstfärgade eklöv till Mabon, och en hare i blått glas till Ostara. Ja, mycket fint har man hittat genom åren på second hand för en billig penning, det var bra när man studerade.
 
Det jag köpte i går var en större vit hjort i gips (troligen), murgröna i plast (visst, det är trevligare med levande murgröna men den är lite svårare att dekorera med!), och gröna värmeljushållare. En ritual håller jag på att fila på.
 
 

Inte död

Nej, jag dog inte i Japan, även om det kanske verkat så. :) Semestern var jättebra, och både jag och maken åker gärna tillbaka någon gång. Rent religiöst så besökte vi både buddhistiska tempel och shinto-tempel, men inget av dem rörde något inom mig. Vad som däremot lämnade mig stum, var skönheten hos bergen i Hakone.
(Inte min bild, men här i krokarna var vi, med Fujiberget i bakgrunden.)
 
Mitt eget utövande rullar på i samma gamla spår, det finns inte så mycket att säga. Jag vet att jag har skrivit om det här förut, men jag trodde verkligen att jag skulle befinna mig någon annanstans nu. Jag är 29 år och praktiserar till övervägande del ensam. Jag saknar gemenskap, att få fördjupa mig i kunskap och tro med andra. Och att få föra vidare till andra vad jag själv har fått ta del av. Men nu ska jag inte sitta här och gnälla, det är bättre att vara tacksam för det man har och har haft! ;)
 

Samhain

I går firade jag tidig Samhain, eftersom jag och maken flyger till Japan på semester i dag. Firandet blev jättebra, och jag upplevde ett lugn jag inte känt på ett tag. Allt har varit så galet på sistone, både på jobbet och utanför. Men stunden i cirkeln blev centrerande. Jag hade också en ny typ av upplevelse som jag skrev om i min skuggbok, förknippad med Guden.
 
Här är en bild på altaret. Vi hörs vidare om 10 dagar!
 
 

Min kväll i bilder

Att tillsätta jasmin till min månrökelse var ingen bra idé, upptäckte jag i helgen. Att öka de andra ingredienserna fungerade inte heller, så nu sitter jag här och rensar så gott jag kan. Man lär sig av att prova!
 
 
Under tiden brinner ljusen...
 
 
Har gjort små plattor för elementen som jag har börjat leka lite med.

Om

Min profilbild

Ceriadwen

Väl mött!


Jag är en utövare av den nyhedniska religionen wicca. Här i bloggen försöker jag att berätta lite om mitt liv, mest om det andliga, men också om de mer vardagliga bitarna.


Jag tycker att det är jätteroligt att få kommentarer, så skriv gärna och låt mig veta att ni finns! :-)