Björndröm

Den 2/4 hade jag en märklig björndröm. Jag började skriva ett inlägg, men blev inte färdig. Jag känner dock att jag vill dokumentera denna dröm, så här kommer den.

Jag satt uppe i ett vakttorn och spejade neråt där jag visste att något hemskt skulle komma. Jag var dock inte hjälplös, jag var utrustad med någon konstig form av silvrig pilbåge. Jag hade inte pilar, utan i stället bordsknivar och påskfjädrar med vassa ståltrådsändar.

Där, nu kom något gående! Några stora brunbjörnar. Jag tog upp en kniv och lade an, siktade och... den missade björnen jag siktat på men gjorde en snurr och träffade den bakom. Bam! Död! Jag fortsatte tills alla var borta.

Efter en stund kom en björnhona med två små ungar. Jag siktade först på ungarna, men sedan kom en tanke i mitt inre att jag först måste inrikta mig på "roten till problemet". Alltså sköt jag mot honan, men missade. "Pilen" nådde inte fram och björnarna lunkade på och vadade ner i en sjö. Jag rusade ner från tornet för att få bättre avstånd att träffa. Björnarna hade då försvunnit ner under vattnet, men utan att jag visste det simmade honan tillbaka och plötsligt dök hon upp mitt framför mig! Hon skulle precis måtta ett slag mot mig när jag vaknade...


Liten uppdatering

Här händer det både mycket och lite känns det som.

Förra helgen var jag och maken och tittade på vårt nya hus på landet som vi ska hyra när vi flyttar närmare Göteborg i sommar. Nu har vi bott i Blekinge ca 3 år, jag undrar hur länge vi stannar på nästan ställe? Just nu tycker jag om att flytta runt och inte ha något som binder mig, men i framtiden vill jag hitta en plats som känns helt rätt och hemma. Jag har aldrig bott på landet förut, så jag håller tummarna för att lappsjukan inte ska drabba mig. Egentligen hade jag planerat att börja med teatern och magdansen igen, men det är lite för långt till centrum för sådant. Jaja, huset är en plats att börja från iaf, sedan kommer vi säkert att flytta närmare tror jag.

Det var fantastiskt vackert där, så på sommarhalvåret går det säkert ingen nöd på mig. Det ligger precis vid skogsbrynet och en sjö som glittrade i solskenet. Och i princip inga grannar, det borde ju passa mig bra... I slutet av juni bär det av!

Eftersom det ligger så avsides känner jag mig mer eller mindre tvungen att äntligen ta körkortet, så jag har skrivit in mig på körskolan. Teorin börjar om 10 dagar tror jag. Vi får väl se om jag kan fixa det på så här begränsad tid!



När det kommer till Wicca känner jag mig lite rådvill just nu. Det är svårt att förklara... Det känns som att jag har nått en platå, och som att allt jag har lärt mig innan har försvunnit, eller åtminstone inte spelar någon roll för där jag befinner mig nu. Jag känner mig tom och jag förstår inte varför... Jag känner en enorm lust att nå djupare, men vet inte hur. Jag sitter fast just nu!

Vad göra...?

Ah, en sak till! Jag har börjat lära mig arabiska! Jättekul! :)