Jag tänkte bara att jag skulle skriva något litet om dansuppvisningen som vi hade vid lucia 13/12. Bilden här är från det första uppträdandet. Tre tjejer kom ut med de här enorma kandelaber-liknande ljuskronorna i en nedsläckt restaurang, för att sedan dansa och till och med gå ned på knä med dem. Det var otroligt vackert och effektfullt. De hade jättefina dräkter också. Toppeninledning!

Efter några dansare till var det dags för vår nybörjargrupp, men jag tyckte vi höll rätt okej nivå med de andra. Kanske var det mycket tack vare koreografin som vår duktiga danslärare hade gjort! Numret gick bra och efteråt fick jag en jättekick, jag var enormt stolt över mig själv för att jag hade vågat dansa inför publik. :) Någon vecka innan hade jag nämligen bestämt mig för att inte dansa, mest för att det har varit så stressigt med studierna. Men sedan var det bara tre i dansgruppen som ville dansa och det behövdes fler, så jag ställde upp. Och det ångrar jag verkligen inte! Det var det roligaste jag gjort på länge.

Det kändes konstigt i måndags att inte få åka iväg och dansa, jag måste verkligen hitta en annan kurs så jag kan fortsätta. Att dansa hemma i min lilla lägenhet känns inte nog längre. ;)

Håll tummarna, för i kväll ska jag dansa orientalisk dans inför en publik för första gången! Klockan 10.00 ska jag in och träna koreografin med de andra och nu sitter jag och kastar i mig frukosten. Lite nervös är jag, men ser mest fram emot det just nu. :) Jag ska rocka fett! ;P

Oj! Jag kan knappt tro att det redan har gått en vecka sedan mitt förrförra inlägg! Nu är jag hemkommen efter ännu ett danstillfälle och jag är minst sagt lyrisk. Det var fruktansvärt roligt idag, kanske delvis på grund av att det var en man där som spelade trumma. Det blev en helt annan energi än från en cd-skiva.

Först satt han och spelade i en ända av salen och så skulle vi dansa mot honom. Alla dansade på ett långt led, sida vid sida, mot honom med snärtande höfter och klirrande sjalar. Det blev nästan lite sensuellt. Eller jo, det blev det. :) Det kändes som en... rit kanske? Det blev en väldigt stark polaritet mellan honom och oss, han var ju trots allt den enda mannen närvarande.

Dansen fortsatte och energin bara steg och steg. Det spratt i hela min kropp och i de små pauserna som blev nästan skuttade, hoppade jag och fnittrade lyckligt. Jag kände mig lätt, frisk, hel.

DANS ÄR LIKA MED FRIHET!

På lucia, den 13 december, ska det bli orientalisk afton. Då ska vi äta gott på en restaurang och olika dansgrupper ska uppträda, även vi. Även om det inte kommer bli jätteproffsigt kommer vi nog ändå att ha väldigt, väldigt kul. :)

Tack ni söta som kommenterade mitt förra inlägg. Jag tänkte bara berätta att min man ringde och lyckades övertyga mig att åka iväg och dansa. Och det var faktiskt riktigt roligt, så det är jag tacksam för. Jag kände mig till och med lite duktig i dag som lyckades lära mig koreografin skapligt.

Ibland vill man inte alls att folk ska ifrågasätta ens beslut, men ibland kan en uppmaning få en att faktiskt genomföra något man hade tänkt låta bli. Det var precis vad jag behövde i dag. Kommande veckan ska jag öva rullningar och kameler! :D