wicca and all things awesome -

Fullmånen, april

I går firade jag den andra fullmånen i vår nya lägenhet. Det var härligt! Det var några saker i min esbatritual som jag ville ändra och nu var det äntligen dags. Jag tyckte om att använda mina nyskrivna delar! Nu är större delen skriven på vers... Vad kan jag säga, en glömsk tant som jag behöver det, och så flödar det vackert! ;)
 
Naturligtvis borde fullmånefirandets tyngdpunkt ligga på Gudinnan, men ända sedan förra året är det Guden som står i centrum för mig, även där. När jag hade skapat cirkeln och bjudit in makterna var det han som gjorde sin närvaro påmind, igen. Och han är så, så välkommen!
 
 

Fullmånen, mars

I går var första gången jag öppnade cirkeln i min nya lägenhet. Flytten gick bra, katterna har anpassat sig, och jag fick faktiskt jobb direkt! Ibland har man tur.
 
Cirkeln då... Jag var/är sjuk så det blev inte allt jag ville, men det var jag beredd på. Jag orkade inte hålla cirkeln ordentligt, men det kändes ändå bra att göra den. Under tiden slog det mig att jag ville ändra på två saker, så det var konstruktivt i alla fall! 
 
Altaret står numera i sovrummet, då vi bara har en 2:a. Lite trångt är det, men man får anpassa sig! Nästan mitt över sitter brandvarnaren, så hur det ska gå med lösrökelse vågar jag inte tänka på... ;)
 
 

Min kväll i bilder

Att tillsätta jasmin till min månrökelse var ingen bra idé, upptäckte jag i helgen. Att öka de andra ingredienserna fungerade inte heller, så nu sitter jag här och rensar så gott jag kan. Man lär sig av att prova!
 
 
Under tiden brinner ljusen...
 
 
Har gjort små plattor för elementen som jag har börjat leka lite med.

Fullmåne

Då har det gått en månad sedan förra fullmånen. Även ikväll firades det förstås. Jag måste säga att jag har gått ifrån tanken med att fira en specifik gudinna varje månad, det kändes för splittrat för mig och jag fann att jag längtade efter att fira "min" Gudinna. Den Gudinna som är alla gudinnor och som inte är begränsad av ett namn eller ett fåtal attribut, Hon som är vidsträckt som himlen och mångsidig som årstiderna. Det känns härligt att möta Henne igen!
 
En liten glimt fick jag av min Gud igen, men inte av samma kaliber som förra gången. Däremot fick jag andra intressanta upplevelser som jag får skriva ner i min BoS.
 
Jag hoppas att alla har en välsignad fullmåne!

Fullmånehälsningar

Fullmånehälsningar i maj månad! Denna bild är tagen dagen efter firandet dock. :)
 
Första bilden på min nya athame!
 
 

Fullmåne - april

Sådär, i förrgår var aprils fullmåne. Gudinnan jag hade fokuserat på under månaden var Blodeuwedd. Hehe, vi har en knepig relation hon och jag! Den här månaden kändes det igen som att hon utmanade mig i mitt liv. Men kanske lyckades jag komma ett litet stycke framåt på vägen, jag tror det.
 
Vad ritualen mest fokuserades kring var invigandet av min nya athame. Jag köpte den strax innan mörkmånen och började genast fundera över vad jag ville göra innan jag började använda den. Till saken hör att jag har haft min gamla athame i 12 år och egentligen varit nöjd med den. Den är lagom tung och vilar bra i handen, men har åkt på lite stryk genom åren när den har färdats i ryggsäckar, doppats i allehanda vätskor och använts i skog och mark. Så lite har jag gått i tankarna på att den kanske ska få vila, när jag sprang på den här nya. Den har ett mer traditionellt utförande som jag också gillar, och trähandtaget möjliggör att man kan smycka den lite personligt.
 
Som en parentes måste jag bara inflika något som just slog mig. När jag gick i nionde klass pratade jag med en klasskamrat som tydligen kunde smida. Han sa att han skulle göra en rituell kniv åt mig, eftersom vi talade mycket om mitt intresse för magi, men av någon anledning blev det aldrig av. Det minnet fick mig bara just nu att förstå hur länge allt det här har funnits med mig. I nästan hela mitt liv har det här rituella, magiska varit en lockelse och en drift som jag har strävat efter. 
 
Hur som helst, jag tänkte att det kommer ju dröja tills jag ännu en gång skaffar en ny athame och därför ville jag inviga den ordentligt. Så vid mörkmånen höll jag en ritual som bara var till för att rena athamen genom elementen och göra den mottaglig. Den kväll när jag såg nymånens skära på himlen brände jag med en glödpenna in ett symboliskt tecken på handtaget. Och nu till fullmånen höll jag en ritual där jag i princip angav athamens rituella funktion, bjöd den åt Guden och Gudinnan samt band den till mig. Så i stort har jag invigt min athame i tre steg. Innan jag hade gjort något lät jag min man röra vid den, till hans stora förvåning, men nu är tanken att den bara är till för mig och min hand.

Fullmåne - februari och Ostara

Usch, jag ligger efter i skrivandet känner jag. Jag har ju dels firat årets andra fullmåne och dels vårdagjämningen.
 
Fullmånen i februari gav jag åt Brighid. Vad jag gör är alltså att jag fokuserar på en särskild Gudinna varje månad och låter mig inspireras på vad sätt det nu blir, och sedan bjuder in Henne i en fullmåneritual i slutet av månaden. 
 
Brighid... Både poesi och handarbete är något jag ägnar mycket tid åt, men av någon anledning så har det aldrig riktigt klickat mellan mig och Brighid. Sådär är det ju, det går inte att bestämma på förhand. Jag uppskattade i alla fall att fokusera på Henne, och lyckades hyffsat lära mig en låt om Henne på gaeliska. Även om jag fortfarande inte kan den utantill...
 
Sedan några år tillbaka återkommer jag till en metod jag gillar och som funkar bra för mig. I ritualen sätter jag mig ner med min Skuggbok och en penna, försätter mig i ett meditativt tillstånd, och väntar tills jag kan hugga tag i en mental röd tråd. Det kan vara ett ord eller en mening som jag fastnar för. Sedan skriver jag, skriver och skriver i något slags "mellan världarna-tillstånd", ett inspirerat tillstånd där vad som helst kan komma fram. Ofta blir det en ny insikt om Gudarna eller högtiderna, en insikt som fördjupar eller förnyar min syn. Denna gång blev det en ny bild av Brighid. Tidigare har jag sett henne som... en ganska mjuk Gudinna, men inte nu. Jag var i Hennes smedja, och det var ingen plats för veklingar.
 
 
Ostara då! Det är inte så mycket att säga; jag hade skrivit en kort ritual då jag faktiskt inte hade en innan. Det blev lite fokus på balansen som rådde, men mest på att locka och välkomna solen och grönskan tillbaka. Det behövdes med tanke på snön som yrde utanför! :)

Fullmånen - januari

 
Nu ska jag försöka ta tag i och fräscha upp mina esbatfiranden igen! Men bara fullmånarna. Innan firade jag ny-, full-, och mörkmåne (inte alltid konsekvent dock). En period lyckades jag få flyt i att följa månarna och tyckte mycket om det. Jag har nu funderat och läst och skapat en ny ram som jag vill använda vid fullmånarna. Bland annat drar jag tre cirklar, en vit för Jungfrun, en röd för Modern och en svart för Den Gamla. Både när jag drog dem och tog bort dem en i taget fick jag en stark visuell, taktil och emotionell känsla. Så det var jag nöjd med!
 
Varje månad på året har jag tilldelat en gudinna som jag associerar med årstiden och som jag vill hedra och fokusera på. Januari gav jag åt Hestia, som jag har fastnat för på sistone. Fokus låg på hem och trygghet. Åter igen en bubblande, tacksam, glädjerik känsla i cirkeln!
 
Den här vackra bägaren fick jag av min vän när jag hälsade på henne i helgen. Jag är så glad, nu slipper jag ha ett vanligt vinglas!
 
 
På bilden över ser ni min ganska nyinköpta saltskål. Som ni ser står det "Salt" i botten vilket jag tyckte var lite kul. Den är också ganska obehandlad och härlig att ta i och har en bra storlek.
 
 
Här är min staty av Hestia som jag gjorde för ett tag sedan. Inte världens vackraste men den funkar. Snödroppen bredvid gjorde jag med vännen i helgen och ska bli ett halsband.
 
Hej hopp!

Fullmånen

Ja, nu har fullmånen precis lämnat oss. I söndags och måndags, under min kvällsritual (som bara är en kort andakt vid altaret, inget märkvärdigt), alltså kvällen före och kvällen under fullmåne, fick jag en ingivelse. Jag började färdas till mitt astrala tempel, som jag inte besökt på rätt länge. Men i våras jobbade jag så intensivt med det, dagligen, att det fortfarande känns som en levande, energifylld och meningsfull plats.

Det låter ganska högtravande att tala om ett astralt tempel, förresten. Kanske borde man bara avdramatisera det och kalla det för en mental kraftplats?

Är det fler som får en väldigt förändrad andning när ni mediterar djupt? Min andning blir ryckig, stötvis och högljudd, jag kan inte kontrollera den. Jag var lite rädd att min man skulle reagera och avbryta mig, men han har ju hört det förut så...

Det var spännande när jag kom fram till platsen, för där hade jag en spontan liten fullmåneritual. Det kom ord och formuleringar som jag aldrig hört eller läst förut, men som kändes så träffsäkra just då.


"...and as a sign that ye are really free..."

"And ye shall be free from slavery; and as a sign that ye are really free, ye shall be naked in your rites."

(Doreen Valiente)


I kväll firade jag fullmånen tillsammans med andra häxor runt om i Sverige, med start klockan 21.00. Det känns lite roligare att fira ensam om man vet att fler åtminstone gör det samtidigt. Vid Gudinnan, vad jag saknar sällskap!

När jag hade förberett och var på väg att byta om, stannade jag upp. Jag hade klätt av mig och njöt en liten stund av känslan av luften mot huden. Det är ju ganska sällan man är helt naken, i alla fall jag. Jag satte på mig månhalsbandet och gjorde mitt val. "Varför inte?!" tänkte jag. Fönstrena var förhängda, maken förvisad till bottenvåningen, ingen skulle störa.

Det är inte ofta jag kör "skyclad" i ritualer, men det har hänt, och kommer definitivt fortsätta hända. Det sker något med psyket som är svårt att förklara. Jag känner mig mer öppen, och jag reagerar liksom annorlunda på min kropp. I kväll upplevde jag att trots mina skavanker, trots märken, ärr och bristningar, så är jag vacker. Vacker i min nakenhet, som jag är skapad. Men konstigt nog avtar den känslan när jag sätter på mig kläder, det är lite paradoxalt!


Fullmånen

I söndags firade jag fullmåne, här är några bilder. :)






Min lilla ammande Isis-staty i vacker grön sten fick vara med på altaret i egenskap av modergudinna.



Jag renade och invigde min nya bjällra/ringklocka som
Raine Morgaine var snäll nog att skänka mig för ett tag sedan! Hon gav bort den via Svenska Wicca, så i gengäld ska jag skicka en Yule-present. ;)

Jag behövde verkligen en ny bjällra så jag är så glad och tacksam över den här, den är perfekt och har fin klang!


Fullmåne, augusti



Just nu känner jag mig lättad och väldigt glad och tacksam. Jag fick uppleva en sådan härlig fullmåneritual i kväll! Själva ritualen har jag skrivit på sedan i går. Jag hade en ceremoni sedan tidigare som jag inte alls var nöjd med utan ville omarbeta. Nu kändes det mycket bättre! Min nymåneritual och mörkmåneritual behöver också bearbetas lite, men överlag är jag nöjd och tycker att det finns en röd tråd mellan de tre nu.

Esbat är något jag har kämpat lite med genom åren, dels vad jag ska ha för rituellt fokus och dels med kontinuiteten. Jag tror dock aldrig att jag har firat så många månar på ett år som i år, och aldrig har det känts så bra. Genom att pröva mig fram och ändra saker får jag till bättre ritualer som blir mer och mer anpassade till mig. Och då blir det bättre resultat.

Jag hade egentligen tänkt utöva magi i kväll, men kontakten jag fick vid meditationen lugnade mig så pass att det kändes överflödigt. Jag funderade på om jag inte hade kunnat få kontakten med hjälp av den enkla meditationen, utan att behöva gå igenom en hel ritual. Jag kom fram till... ja och nej. Det är möjligt att det hade blivit samma resultat utan en ritual, men en kvinna sa en gång att ju mer kraft man lägger på själva "förarbetet" desto mer ger det tillbaka. Ja, det är som orsak och verkan! Dessutom tar det nog för de flesta lite tid att skifta medvetandefokus i en fingerknäppning och då kan ritualens form vara till hjälp, eftersom den är stegrande.

När jag började meditera frågade jag Gudinnan i vilken skepnad hon ville visa sig för mig. Svaret kom nästan omedelbart: Cerridwen. Även om hon brukar ses som Gudinnans gamla aspekt kändes det helt rätt att hon var där. Svaren kom svävande som på dimma eller rök, fulla av tröst och försäkran. Jag är glad och tacksam ända in i själen! :)




Jo, det kom jag på att jag måste skriva också! Jag hade skjutit upp fönstret i rummet lite så att jag skulle få in lite nattluft och se månen bättre. När jag tog upp staven för att dra cirkeln, tänkte jag först låta bergskristallspetsen få lite månljus på sig. När jag närmade mig fönstret öppnade det sig! Det var som hämtat ur en film! ;) Hahaha!


Fullmåne, juni

       

(KLICKA FÖR STÖRRE BILDER)

I går var det junis fullmåne. Jag gick ut vid 20.00 till mitt lilla ställe i skogen, eftersom vädret var så klart och vackert. Något stort djur hade varit där och bökat runt som tusan i jorden! Inte i cirkelområdet, men strax intill. Inuti cirkeln växer det knappt något, jag undrar om det är för att det är sten under eller något... Har inte fått kläm på det. Men tacksamt att man bara behövde städa bort några långa grässtrån.

Stången från Beltane hade nu äntligen fallit, det var ett under att den höll sig uppe så länge som den gjorde, fastkilad mellan några små stenar. :) De små böneknytena hängde kvar runt den, men från min tråd saknades två stycken. Jag undrar var de kan vara nu, eller kanske i vems mage...?

Redan på väg genom skogen irriterades jag av myggen. Så fort jag kom fram satte jag fyr på rökelsekolet och lade på en nypa. Otroligt nog verkade det fungera, men lättnaden var kortvarig för snart verkade de fatta att röken inte utgjorde någon egentlig fara. Jag genomförde i alla fall min ritual, men då jag hade gjort en tarotläggning fick jag helt klart nog. Myggorna var överallt och försökte febrilt att komma innanför mina kläder och inpå min bara hud!

När jag hade tackat och dragit tillbaka cirkeln och dessutom packat ihop sakerna, drog jag en lättnadens suck över att äntligen få fly. Man glömmer mellan varven, men jag tänker ALDRIG mer ha sommarritualer i skogen efter solens nedgång!!! :P

Bilden på mitt ben är från i dag, visst är det tjusigt?


Snabba papper

I söndags när jag firade månen var det en speciell sak jag fokuserade på i min meditativa del. Eftersom den tilltagande månen passar ypperligt för igångsättande av alla slags projekt, bad jag om att vår teater verkligen ska bli av. Beslutet kring det har hängt på en skör tråd. 

På måndagen fick jag ett mail som verkade bekräfta att vi ska köra på. Det kallar jag snabba papper! Nu ska jag bara hålla min del av vad jag lovade om allt gick i lås; att inspireras så mycket jag bara kan av Jungfrun till min roll. För det är en stark, självständig och fri ung kvinna jag ska gestalta. Tänk om jag kunde få publiken att känna hennes närvaro på scen? Det skulle bli teater det! :)


Firat nymåne

Hej på er där ute!

Förra söndagen firade jag mörkmåne och i kväll firade jag nymåne. Tänkte även fira fullmånen, som ligger kring den 28:e. Tror inte att jag har firat alla faser i rad tidigare, bara enstaka då och då. Nästa gång kanske jag kan fira dem vid exakt rätt månfas också! ;) Rent tekniskt sett är det väl inte nymåne nu, men det hängde en skapligt tunn skära på himlen, så jag tror inte Jungfrun misstycker.

Vad som slår mig nu (och slog mig nästan direkt från början i ritualen) är vilken skillnad det var från förra söndagen. Då låg det en annan spänning i rummet, det var nästan skrämmande. Den Mörka Gudinnan är ingen man dricker te och äter skorpor med, i alla fall inte den version jag alltid mött.

I kväll, med Jungfrun, var stämningen bra mycket mer lättsam. Ja, lättsam är verkligen rätt ord. Och där Den Mörka Gudinnan klär av en och blottar ens innersta osäkerheter, ger Jungfrun styrka, visioner och självförtroende. Att möta henne var verkligen upplyftande, jag behövde det nu. Efter att ha varit sjuk och haft låg energi.

En sak med altaret har varit konstig också. Jag har inte velat gå nära det sedan i söndags, inte orkar städa undan helt. Det känns som att varje gång jag har sett på det har energin bara dragits ur mig. Jag förstår inte riktigt varför. Känner dock inte likadant nu.

Fred och äring!



Mörkmåneritual



Nu har jag suttit här och kämpat länge för att få klart min mörkmåneritual. Det var länge sedan jag bytte bläckpatron och jag hade fullkomligt glömt bort var de satt! Jag höll på att slita mitt hår. Men nu är ritualen utskriven och ska infogas i min pärm i plastfickor. Eftersom maken är borta med jobbet några dagar tänkte jag passa på med en ritual i kväll. Det är ju inte mörkmåne, men avtagande funkar nästan lika bra för den typen av ritual.

Mycket av ritualen har jag faktiskt låtit mig inspireras friskt av en annan källa. Men alla inkallningar är åtminstone mina egna. Originalet var på engelska så jag har översatt det jag har använt. En textdel är rätt kuslig faktiskt men ändå en sådan vacker beskrivning av Gudinnans tredje aspekt:




”Jag är mörkret bakom och nedan skuggorna
Jag är frånvaron av syre som väntar vid slutet av varje utandning
Jag är slutet innan livet börjar på nytt,
förruttnelsen som befruktar det levande
Jag är det bottenlösa stupet,
den eviga kampen för att återerövra det som har förvägrats
Jag är nyckeln som öppnar alla dörrar
Jag är upptäckandets prakt,
för jag är det som är dolt, taget åt sidan och förbjudet
Kom till mig vid mörkmånen och se det som ej kan bli sett
Möt skräcken som är din
Simma till mig genom det svartaste hav,
till dina största fasors mitt
Den Mörka Guden och jag ska beskydda dig
Skrik åt mig i fruktan, och din ska vara kraften att fortsätta
Tänk på mig när du känner njutning och jag ska förstärka den,
tills jag ska ha den största njutningen:
Att möta dig vid korsvägen mellan världarna”




Fullmåne inatt

Nordman - "Månen är så stor i natt"