Jag vet inte om det är för att jag de senaste dagarna har fokuserat mycket på mina sinnen, som jag så starkt upplevde vad jag gjorde i går. Jag och min man var på en konsert där det spelades medeltidsmusik. Musikerna hade förstås underbara instrument som irländsk harpa, nyckelharpa, säckpipa och flöjter m.m. Från de första tonerna var jag som trollbunden, och insöp musiken med varenda por.

Den första låten var vackrast, en bitterljuv melodi på nyckelharpan som ryckte tag i mitt hjärta. Mitt sinne sveptes iväg av tonerna, och framför mig såg jag en mäktig vårfors, sprudlande av liv och kraft. Jag flög också över vidsträckta skogar, gröna, lummiga skogar över vilka solens strålar sänkte sig. Musik kan vara otroligt suggestiv.

Jag började fundera över varför det är just det vemodiga som berör mig mest? Jag fängslas inte alls av det glada, och knappt av det arga. Men det ligger en otrolig skönhet och lockelse i det vemodiga!

Jag sitter och stickar en grön trekantssjal. Min svärmor har för andra gången lärt mig hur man stickar, och nu alltså senast sjalar. Det verkar farligt att börja. Hon hade en helt bunt med sjalar som låg på en pall hemma. Och visst är det svårt att inte sugas in i alla härliga färger, det känner jag själv redan! Den jag jobbar på nu är nästan ärt-grön, jag skulle kunna äta upp den. Garnet är av tjock ull, så den lär bli varm och skön. Och stor ska den bli, en riktig "insvepar-sjal".

Den gröna färgen får mig att tänka på våren. Våren och Blodeuwedd. :)

Wicca har inte tagit/fått så mycket rum på sistone. Det känns tråkigt (jag märker att mina meningar blir ganska korta så här sent...). Och jag känner mig dum och grund. Just nu finns inget djupsinnigt, insiktsfullt eller klokt hos mig.

Blodeuwedd


Look into the water
Tell me what do you see
I see a woman of flowers
Crying out to be free

I see a Goddess
A woman
In a circle of trees

I see Math and Gwydion
Fall to their knees
Fall to their knees

Welcome the May Queen
Sing for her now
For as the year turns to Samhain
She'll return as an owl

Blodeuwedd the owl

Stand alone in the tower
Watch over your land
Hear the call of a hunter
Call him into your hands

He is dark, he is handsome
And the King is away
Gronw says he must go now
But you ask him to stay

Ask him to stay

Welcome the May Queen
Sing for her now
For as the year turns to Samhain
She'll return as an owl

Blodeuwedd the owl

She can't live without him
So while the King is away
They plot to kill him
In a year and a day

With a foot on a cauldron
A goat holds him true
By a fast running river
Came the spear from Gronw

And the eagle it flew

Welcome the May Queen
Sing for her now
For as the year turns to Samhain
She'll return as an owl

Blodeuwedd the owl

My son where are you
For only I see
An old rotting eagle
Upon an oak tree

Come to me young lion
And rest this night
For your wife is a bird now
She will never see light

Cursed to hunt in the night

Welcome the May Queen
Sing for her now
For as the year turns to Samhain
She'll return as an owl

Welcome the May Queen
Sing for her now
For as the year turns to Samhain
She'll return as an owl

Blodeuwedd the owl

Min inspirationsmusik under uppsatsskrivandet. Hoppas ni gillar. :)

Slår ett slag för min absoluta favoritartist - Kate Bush. Som barn rotade jag igenom mina föräldrars LP-samling och fann Never For Ever och föll direkt för den dramatiska musiken och hennes speciella röst. Därefter har jag samlat alla skivor, några på LP och några på cd. Älskar knastret från LP som jag växte upp med (jösses vad gammal man känner sig) och inget slår ljudet av en Kate Bush-skiva på LP! Här är hon dock i en nyare version som någon har mixat och lagt på YouTube. Låter heter "Under Ice" och är en av mina många favoriter. :)

Kunde inte motstå att lägga upp det här klippet. Då kan ni ju börja undra vilka andra klipp jag sitter och håller på!