I dag på eftermiddagen gick jag och mannen faktiskt ut i skogen för att leta reda på lite nytt ris till min kvast/besom. Vi gick först längs med ån och där växte det pil, men det var ganska mycket annat folk där också. Det kändes olustigt att börja greja där och då, så vi gick vidare. Inne i skogen trodde vi inte att vi skulle finna något, men eftersom vi fortfarande var i närheten av ån fick vi till vår stora lycka syn på ett helt bestånd av pilträd!

Det första jag gjorde var att ställa mig vid trädet som stod lämpligast intill stigen. Jag slöt ögonen och frågade tyst trädet om jag fick använda dess grenar för att göra nytt ris till min kvast. I mitt huvud fick jag se vatten som rann och tolkade det som att trädet ville ha ett offer. Jag gick ner till ån och kupade mina händer som en skål. Försiktigt bar jag vattnet tillbaka till trädet och släppte det. Sedan frågade jag igen och denna gång tyckte jag mig känna ett välvilligt svar. Jag upptäckte att det på marken fanns massor med grenar som alldeles nyligen verkade ha ramlat ner, så det var ytterst lite jag behövde ta från själva trädet. Perfekt!

Så nu ikväll har jag pysslat med att försöka fixa till min kvast och den är riktigt fin. Det blev verkligen annorlunda än när jag hade björk. Jag hängde ner bjällror så nu låter det härligt när man sveper. Jag har ett vitt band lindat en bit och ska lägga till ett rött, så att det blir våra handfästningsfärger. :-)

Imorgon jobbar jag klockan 16-21, så jag får sovmorgon! Det är därför jag fortfarande är uppe trots att klockan snart är 01.00. Har lite dåligt samvete, men förhoppningsvis går det bra imorgon. Tänkte gå upp vid 09 så jag hinner med både frukost och lunch hemma. Haha. Imorgon har jag bredvidgång på en annan avdelning, så det är inte så mycket eget ansvar.

Och handfästningen närmar sig som sagt med stormsteg! På tisdag måste jag börja sy lite på min klänning...