Vårens ankomst
Livet dansar vidare... mot vår! Jag älskar målningen ovanför av Josephine Wall! Om ni gillar den här så rekommenderar jag att ni besöker hennes galleri.
Våren är som sagt här och i dag har jag njutit av den. 15 plusgrader, klarblå himmel och strålande sol. Fantastiskt! Jag sov länge och sedan kom maken hem från universitetet. Han hade tidigare ringt och sagt att han skulle köpa fika till oss. Sedan stod han där i köket och såg lurig ut och gömde något bakom ryggen. Två bakelser i form av grodor med överdrag av marsipan var det! De såg så roliga ut och när man hade grävt lite med skeden såg det ut som att de hade blivit skjutna i huvudet. ;-)
Efter fikat gick vi en promenad längs med ån i stan, in i vad man med lite vilje kan kalla en skog. En bit in växer det många gamla, vackra ekar och nedanför dem står en parkbänk där vi har fikat flera gånger. Där satte vi oss och jag lade mig på bänken med huvudet i pojkvännens knä och det var så där löjligt romantiskt och underbart. Vi filosoferade lite om träd, den blå himlen och fåglarnas ivriga sång. Jag blev väldigt sömnig, vilket nog bara delvis berodde på att jag låg ner. Jag har ofta märkt att jag hamnar i en annan rytm när jag är i naturen, kroppen saktar ned och sinnena vilar. Riktigt behagligt att glömma stressen, balsam för själen...
Vill förresten passa på att rikta ett grattis till alla utövare av forn sed i Sverige! Som ni kanske har läst så har Sveriges Asatrosamfund nu blivit ett registrerat trossamfund i rättslig mening, vilket jag tycker är jättebra. Det var sannerligen på tiden. Jag har för mig att det har varit på gång i några år.
Steget för mig personligen över till asatro tror jag inte är så stort eftersom jag alltid har känt mig lite knuten dit pga mina rötter. :-) Sveriges Asatrosamfunds hemsida finns här!
Bokrean har jag också hunnit med förstås, men så väldigt många böcker blev det inte. Hittade inte så många som jag fastnade för. Med inspiration från Marias blogg så blev det dessa:
- Gary Zukav - Själens boning
- Kerstin Ekman - Urminnes tecken
- Edvard Radzinskij - Rasputin. Rysslands svarte eminens
Jag är mycket nöjd med boken om Rasputin (fast jag tycker titeln är lite fånig), en personlighet som jag redan har skrivit ett inlägg om i bloggen. En otroligt fascinerande människa med många myter kring sin person! Han levde många år som pilgrim och kom underfund med att Gud fanns i naturen. En man helt i min smak. ;-)
Naturen lärde mig att älska Gud och språka med honom. (s. 39)
Med de orden lämnar jag er, god natt.