Hämnd
En intressant fråga kan vara hur wicca ställer sig till hämnd? Naturligtvis finns det inget givet svar. Det går bara att hänvisa till: Gör vad du vill så länge du inte skadar någon, inklusive dig själv. Ett svensk ordspråk lyder också: Hämnden är ett svärd, som sårar den som drar det. När jag gick på lågstadiet fanns det en text på guldpapper uppsatt i mitt klassrum, med ett budskap som präntades in i våra små huvuden: Det du vill att andra ska göra mot dig, det ska du också göra mot dem. Dessa budskap tycker jag är bra riktlinjer, men hur lätt är det att ta ett steg tillbaka och objektivt iakttaga en situation? Man känner sig upprörd, förorättad och emotionell. Men hämnden förblir inte ohämnad, och just därför är den ett dubbeleggat svärd.
Jag förespråkar på intet sätt en flathet, att man helt sonika vänder andra kinden till. Det löser nog inga konflikter, såvida man inte helhjärtat kan avskärma sig från händelser och känslor. Det vet jag inte många som kan. Man bör visa sin ståndpunkt och slåss för vad man tror på. Men när jag pratar om hämnd, menar jag att ta det ett steg längre, att gå till personangrepp och vara rent elak, kanske ljuga och förtala. Hämnd är när argumenten har tagit slut. Jag tror, att allt man ger ut får konsekvenser för en själv, på olika plan. Allt du sänder ut sköljer igenom dig, det påverkar dig och lämnar ingen oberörd.
Hmmm... det är svåra saker det här, men väl värda att fundera över. Hur agerar du själv när du blir utsatt för en oförrätt? Bara en retorisk fråga.
och varför är seriedagboken hämnd? varför är inte det fire gör hämnd? inget av det som står där i är påhittat. allt finns att läsa i hennes blogg och slut på argument har vi knappast. jag börjar bli riktigt irriterad nu och det hoppas jag du förstår. (ja, du skrev ju faktiskt i min blogg att det handlar om just hämnd). och det var f som drog upp allt igen efter att ha låtit mig vara i någon månad. skall jag, leticia och freddi då inte få svara utan att det skall kallas hämnd?
Det här var inte ännu en kommentar till er fejd, det här var mina personliga tankar om ämnet i stort. Jag säger inte att F inte har gjort något fel, det tycker jag hon har, och som jag har skrivit: Hämnd föder hämnd. Det här inlägget var inte till för att läsas personligt av någon, men jag kan förstå att du gör det med tanke på omständigheterna.
Ja visst är medeltiden underbar! Jag gillar iofs alla tider. *s* Hopplöst. Men just de gamla sagorna med mytologierna i är härliga. Jag har tänkt mig upplägget på föreläsningen lite så här. Jag är i en stor arena och föreläser för ca 100 elever så det blir inte några diskussioner tyvärr. Ist ska jag när de kommer in mörklägga hela salen, förutom ett tänt ljus, och sätta på Orffs Carmina Burana med stycket O Fortuna - vet du vilket det är? Otroligt mäktigt stycke. Innan musiken stegras ska jag ha satt eleverna in i hur det såg ut på medeltiden, så att de får lite känsla. Sedan ska de bara få njuta av musiken när den kommer igång rejält. Jag ÄLSKAR det stycket och det passar så otroligt bra in i det jag ska föreläsa om! (Om du har sett filmen Svärdet i stenen kommer du kanske ihåg när en mängd hästar galopperar över en hed - då har de just det här stycket som bakgrundsmusik. Man ryser verkligen!) Sedan blir det att berätta den fantastiska storyn om Tristan och Isolde och det andra jag ska gå igenom. Ska bli kul! Hoppas nu bara att jag hinner lägga upp en massa bilder på powerpointen så att det blir lite roligare teensen. Vad läser du just nu då? Har ni läst Beowulf? Jag skulle så gärna vilja läsa om litteraturvetenskapen, jag var på tok för ung och oengagerad när jag pluggade det. Kram på dig!
Fina intressanta funderingar! Ibland är det knepigt att klura ut hur wicca som religion ser olika saker, men du får saker att låta väldigt enkelt och förståeligt :)
Tack Alice! Jag tycker ofta att jag virrar bort mig när jag skriver så tack för den fina kommentaren.
;-)