Så här ser jag och min man ut, iallafall om vi vore klippdockor. Haha! Såg länken på Marias sida (visst blev det lite likt, Maria?!). Om du vill göra om dig själv till klippdocka är länken här. Rolig grej!

Har hunnit läsa lite mer i boken Listening People, Speaking Earth, som jag skrev om förra gången. Den är jättebra och jag har fått flera aha-upplevelser som jag tänkte skriva om. Har än så länge bara läst kapitlena om årshjulet och häxkonst (häxkonst och wicca används synonymt i boken). Bland annat går författaren igenom Doreen Valientes text The Charge of the Goddess, som ingen wiccan kan ha missat. I annat fall får de bakläxa. ;-)

I texten uppenbarar Gudinnan sig, hon berättar när och hur man bör närma sig henne (vid fullmåne, med skönhet, styrka, kraft, medkänsla, heder och ödmjukhet, munterhet och vördnad i sitt hjärta. Med sin nakenhet, musik, dans och kärlek) och var hon manifesterar sig i naturen (Jorden, månen, vatten, hjärtats önskningar, naturens själ, döden). Vad författaren anser vara den viktigaste delen i texten är där det fastslås att det du inte kan finna inom dig, kommer du heller aldrig att finna utanför dig själv. Två viktiga saker kan vi lära oss av detta. Att det gudomliga upplevs i vardagliga ting - jorden och månen, mat, dryck, dans, människokroppen, humor och musik. Allt vi behöver för att uppleva Guden och Gudinnan har vi redan, de är redan allting och behöver inte uppenbara sig ytterligare. Om någon söker efter Gudinnan sänder hon honom eller henne tillbaka till sig själv, för självutforskande och självutveckling.

Författaren skriver att till skillnad från monoteistiska religioners Gud så tillåter inte wiccas gudsuppfattning oss att bli besatta av det gudomliga, det omänskliga, det övervärldsliga. Om någon vill fly från verkligheten genom "andlighet", "himlen" eller "upplysning", får de tydligt veta att det gudomliga existerar här, i den sinnliga världen. Det här är något jag personligen ser som en mycket tydlig punkt som skiljer wicca från new age. Inom new age verkar tillvaron mycket gå ut på att nå "upplysning" och man strävar uppåt och utåt, bortåt. Man söker sina rötter i stjärnorna och rymden och kanaliserar överjordiska mästare. Wiccaner söker snarare inåt och nedåt, mot jorden.

Till alla som har undrat står det förresten att ordet rede (som i the wiccan rede) är ett ålderdomligt uttryck för "klokt råd", eller "uppmaning". Så, då har vi rett ut det också.