Varför gör jag som jag gör?
Jag fick en fråga i bloggen från "Maria Vuitton". Frågan löd vad det är som gör att jag tror och engagerar mig så mycket i det övernaturliga? Jag tyckte det var en spännande fråga som krävde ett eget inlägg, så här kommer det. Håll till godo! :-)
Först av allt så finns det inget "övernaturligt" enligt mitt synsätt. Allt som existerar är naturligt, annars skulle det ju inte finnas till! Allt är en del av naturen, vår värld. Däremot kan det vara mindre syn- eller märkbart för våra sinnen, som trots allt är begränsade. Liksom vår teknik. Jag tror dock, att om man kan lära sig att skärpa sina sinnen - vilket jag upplever händer t ex vid ritualer, då man gör det medvetet - kan man uppfatta saker man inte lagt märke till tidigare. Denna skärpning av sinnena kan naturligtvis också ske omedvetet, men det handlar mycket om att vara i nuet, en slags mindfullness.
Vad jag upplever att jag gör med allt det här är att studera verkligheten. Det är kanske inte den verklighet som alla andra uppfattar, men perceptionen är ju subjektiv, eller hur? Jag utforskar bara min omvärld. Vem vill inte veta vilken slags omvärld de lever i? ;-)
Att jag har valt att engagera mig så mycket som jag faktiskt har gjort (vissa nöjer sig ju med att läsa en bok eller två och så är det bra) kan jag bara spekulera i. Jag började studera detta när jag var 14-15 år och på ett sätt kan jag nog säga att jag har hållt på så pass länge att det har blivit en del av min identitet. En ganska stor del faktiskt, något ska man ju vara bra på här i världen. Haha! Jag kanske borde ha satsat på någon sport istället...? ;-P
En annan del av det är att det är känslomässigt givande. De saker jag har upplevt genom att involvera mig i detta har haft ett positivt inflytande på mig, delvis kanske även gjort mig till en bättre människa, om jag vågar säga så. Det har varit väldigt ödmjukande upplevelser som jag inte skulle vilja vara utan.
Det finns säkert mer att tillägga, men nu ska jag plugga lite.
EDIT
Som jag lite vagt har skrivit ovanför, är självutveckling ett starkt motiv för mig att fortsätta engagera mig. Jag vill bli mer än jag är nu, få ännu bättre självkännedom. Det är inte bara som självändamål, för jag har en stark vilja att hjälpa/dela med mig till andra. Det som händer mellan människor är så spännande, speciellt inom en andlig eller filosofisk inramning. Det är något jag vill utveckla så långt jag kan! :-)
Först av allt så finns det inget "övernaturligt" enligt mitt synsätt. Allt som existerar är naturligt, annars skulle det ju inte finnas till! Allt är en del av naturen, vår värld. Däremot kan det vara mindre syn- eller märkbart för våra sinnen, som trots allt är begränsade. Liksom vår teknik. Jag tror dock, att om man kan lära sig att skärpa sina sinnen - vilket jag upplever händer t ex vid ritualer, då man gör det medvetet - kan man uppfatta saker man inte lagt märke till tidigare. Denna skärpning av sinnena kan naturligtvis också ske omedvetet, men det handlar mycket om att vara i nuet, en slags mindfullness.
Vad jag upplever att jag gör med allt det här är att studera verkligheten. Det är kanske inte den verklighet som alla andra uppfattar, men perceptionen är ju subjektiv, eller hur? Jag utforskar bara min omvärld. Vem vill inte veta vilken slags omvärld de lever i? ;-)
Att jag har valt att engagera mig så mycket som jag faktiskt har gjort (vissa nöjer sig ju med att läsa en bok eller två och så är det bra) kan jag bara spekulera i. Jag började studera detta när jag var 14-15 år och på ett sätt kan jag nog säga att jag har hållt på så pass länge att det har blivit en del av min identitet. En ganska stor del faktiskt, något ska man ju vara bra på här i världen. Haha! Jag kanske borde ha satsat på någon sport istället...? ;-P
En annan del av det är att det är känslomässigt givande. De saker jag har upplevt genom att involvera mig i detta har haft ett positivt inflytande på mig, delvis kanske även gjort mig till en bättre människa, om jag vågar säga så. Det har varit väldigt ödmjukande upplevelser som jag inte skulle vilja vara utan.
Det finns säkert mer att tillägga, men nu ska jag plugga lite.
EDIT
Som jag lite vagt har skrivit ovanför, är självutveckling ett starkt motiv för mig att fortsätta engagera mig. Jag vill bli mer än jag är nu, få ännu bättre självkännedom. Det är inte bara som självändamål, för jag har en stark vilja att hjälpa/dela med mig till andra. Det som händer mellan människor är så spännande, speciellt inom en andlig eller filosofisk inramning. Det är något jag vill utveckla så långt jag kan! :-)
Kommentarer
Postat av: Angelica
Snubblade in på din blogg och måste säga att jag gillar den. Är själv wiccan sedan 13 år tillbaka och har även initierat min sambo till religionen.
Blessed be! Nu närmar vi oss Imbloc!
Postat av: mana andromeda
alltså, du borde bli min mentor eller nåt sånt :P
Postat av: Ceriadwen
Angelica: Roligt att du hittade hit! Vad härligt att kunna dela religionen med sin sambo, det är en lyx. :-) Ja, våren känns inte så långt bort trots allt!
mana andromeda: Haha, bara om du blir min. ;-)
Postat av: mana andromeda
ja, för jag har ju verkligen såååå mycket att lära dig ;P
Postat av: Ceriadwen
Alla har vi saker att lära varandra! :-)
Postat av: Angelika V
Känns precis som nåt jag själv kunnat skriva, håller med om att det ju faktiskt inte är nåt övernaturligt, för om det existerar så är det ju naturligt :)
Trackback