Moderskap
I det här inlägget ville jag egentligen bara dela med mig av två dikter som jag tycker om. Denna är från Det röda tältet och är en förlossningssång (Gula är en gudinna kopplad till bland annat helande, enligt boken):
Var inte rädd, din tid är inne.
Var inte rädd, din kropp är stark.
Var inte rädd, ty hjälp är nära.
Var inte rädd, här kommer Gula.
Var inte rädd, ditt barn ska födas.
Var inte rädd, han skall dig ära.
Var inte rädd, våra händer helar.
Var inte rädd, under dig finns jorden.
Var inte rädd, vi har salt och vatten.
Lilla moder, frukta ej.
Alla mänskors moder, frukta ej.
För ett tag sedan läste jag även en otroligt vacker och rörande dikt av Jaspenelle Stewart, som jag här publicerar med hennes tillstånd. Den är skriven efter födelsen av hennes förste son. :)
THE SHAPE OF A MOTHER
My belly may or may not shrink. I am at peace with that.
36-inches around and I have never felt more beautiful.
A number cannot define me, I will not give it that power.
Body, mind and soul I am balanced and I am healthy,
- waist size notwithstanding.
This body brought forth life.
What greater beauty is there than that?
I am the vessel from which life poured.
I am a mother.
These stretch marks will always be with me.
Commercials may tell me to laser them off,
- but I love them all.
My son has changed my soul forever, for the better.
My body too is changed forever, for the better.
These marks are my tattoo of motherhood.
I have crossed a threshold.
I am a mother.
My hips are bigger, my old jeans don't fit.
These hips birthed my son, they are beautiful.
My breasts are bigger, they soak my shirts.
These breasts nourish my son, they are beautiful.
My heart and my soul are bigger, my emotions overflow.
This heart and this soul love my son, they are beautiful.
I am a mother.
I am strong.
I am beautiful.
I am a mother.
Vackert :)