Syster, ett tag vandrar vi sida vid sida
Vi går på samma väg men avviker ibland åt olika håll
Som en intrikat väv går vi in och ut ur varandra
som trådar, olika färger men i samma väv
tillsammans väver vi över tid och rum

Under marken går vår väv
I det djupaste mörka, fuktiga
Larver, gråsten och ruttnande löv
läggs till vårt stilla värv

Över himlen höljs vår väv
fångar stjärnor som ett nät
Nattens färger fastar däri
vävs in bland solens gyllenstrålar