Påraggad!
I dag blev jag väldigt raggad på! Eller kanske stalkad, förföljd.
Jag var på väg från jobbet till mataffären men blev hejdad vid bion av ett "Hej, hur är det?" "Det är fint", svarade jag, log lite och gick vidare. Jag tyckte att jag kände igen honom som mannen som log mot mig från en cykel några veckor tidigare. Några minuter senare står jag framför ett skåp med fryst färdigmat och begrundar vad jag ska handla. Då hör jag hans röst bredvid mig igen! Han sa att han ville prata med mig. Jag blev väldigt generad och sa att jag hade bråttom och frågade om det var något speciellt han ville. Här skrattade vi båda väldigt generat. Han svarade att han ville lära känna mig. "Ooookeeeej....?" sa jag prövande och försökte analysera om han menade på ett romantiskt sätt eller om han bara var ovanligt vänskaplig. Då verkade han bli väldigt glad och ta det som ett medgivande: "Åh tack!" svarade han, och sa att han skulle vänta på mig utanför affären tills jag hade handlat färdigt.
Då tog jag till det tunga artilleriet, lyfte vänsterhanden med vigselringen och sa att jag var gift. Bara för att vara på den säkra sidan. Då började han ursäkta sig och nästan krama om mig (underlig reaktion). Även fast det hela var både generande och ovälkommet (och en liten smula creepy) var det ju gulligt på sitt sätt, så jag avslutade med ett "Men tack ändå!"
Det kanske bara var tidiga vårkänslor som spökade?! :D
Bra med en vigselring ibland ;)
haha.