Animus
Som den Jung-fantast jag är tolkar jag en viss typ av manlig gestalt i mina drömmar som min animus. Animus är den undermedvetna, manliga arketypen hos kvinnor (mäns motsvarighet kallas anima).
Vad som är gemensamt för de manliga gestalter jag har mött är att de utseendemässigt är runt 40, oftast har brunt, lite grånat hår ner till axlarna, över medellängd och är ganska smalt byggda. I drömmen utstrålar han alltid lugn och trygghet, och jag förstår att han har vetskap om ting som jag inte har. Ofta ger han mig saker eller säger kryptiska meddelanden som jag uppenbarligen borde förstå. Jag lyssnar och tar in, vill fråga mer, men hejdar mig.
Det är alltid spännande att möta den här figuren. Det sker inte jätteofta, för sedan jag började läsa på universitetet har min förmåga att minnas mina drömmar dramatiskt avtagit. Innan kom jag ihåg drömmar (i plural) i stort sett varje natt. Jag saknar det, men vet inte om det går att gå tillbaka. Men, man värdesätter det i alla fall när det händer, när min animus har något han vill säga mig.
Kommentarer
Postat av: Monica
Hejsan!
Jag håller på med en c-uppsats i religion. Den handlar om wicca så jag undrar om jag kunde få intervjua dig via mejl. Det är en intervju med öppna frågor och du kommer att vara helt anonym.
Områden som uppsatsen handlar är normer, heligt och existentiella frågor.
Hoppas du har lust att ställa upp och hör helst av dig även om du inte vill ställa upp.
Mvh Monica
Postat av: BlueRain
Drömmar är intressanta :-) Tycker du kommer ihåg ganska detaljerat vissa nätter iaf, som du skriver på facebook ibland så jag skrattar högt!
Jag var också bättre på att komma ihåg drömmar förr, blivit sämre med det, men jag har märkt att de korta perioder när jag skriver upp dem oftare minns jag bättre efter några nätter, så det går säkert att få tillbaka :-)
Trackback