Nu har det gått en hel sommar sedan jag skrev. En del vatten har runnit under broarna. Jag har fyllt 30 år och dessutom firat den stora dagen i Glastonbury, England. Glastonbury som jag besökte förra sommaren, i en och en halv timme... Nu fick jag äntligen komma tillbaka och undersöka allt som jag ville och längtade efter att se! Första dagen letade vi efter Dion Fortunes grav, men fann den inte förrän dagen efter. Och vilken grav sedan! Det växte en jättestor rosmarinplanta och salvia (tror jag), och graven var prydd med snäckskal. Jag är mycket glad att ha fått se hennes viloplats och själv fått lägga dit en liten blomma.

 

Chalice Well Gardens var också ett riktigt vackert ställe, lummigare än vad jag hade trott och jag kan verkligen rekommendera vattnet som var mycket gott! Ett kallt fotbad blev det också i vattnet från källan innan jag löpte amok i deras butik. På tal om fotbad så upplevde vi även ett iskallt bad upp till låren inne i The White Spring. Den platsen var nog den bästa på hela resan. Magisk stämning med mörker, levande ljus, vatten och vackra shrines. Jag blev hänförd av Hernes shrine, med otroligt vacker konst (som jag senare hittade en liten kopia av) och hjorthorn. Väldigt kraftfullt i sin enkelhet och gav uppslag till nya idéer. 

 

Affärerna bjöd på både högt och lågt. Mycket är förstås kommersiellt och inte speciellt intressant, men det finns såklart en del undantag med mer genuina varor. En del böcker blev det, bland annat ett signerat exemplar av Polarity Magick, som jag varit intresserad av ett tag. Ah, alla dessa böcker som man vill ha men sällan orkar läsa klart!

 

Klockan 14 på själva födelsedagen gick jag ensam till gudinnetemplet eftersom prästinnorna där utförde nymånehealing. Det var klart jag ville passa på att utforska detta när jag hade chansen! Jag fick intrycket att det var en väldigt schamansk, intuitiv form av healing baserad på rörelse och ljud. Eftersom det var min födelsedag fick jag även en snäcka från templet. Jättemysiga kvinnor! Snäckan ligger nu permanent i min rituella saltskål.

 

På kvällen strax innan skymningen gick vi uppför Tor och det blåste som tusan. Tack och lov att det finns som en trappa upp! Det var en fantastisk utsikt och det var fler som hade kommit upp för att njuta av solnedgången. Det var lite fint att dela det där ögonblicket med andra. Flera gången cirkulerade en korp eller kråka, en stund låg en annan fågel och bara svävade på vinden, vilket fick alla att fascinerat titta. Vi skålade in min födelsedag med cider och ale. Det var helt klart min bästa hittills.