Lösgodisgudomar

Jag började fundera lite över det här med att dras till flera gudomar från olika panteoner. När jag började utöva wicca tänkte jag inte alls på det, utan blandade hejvilt. Självklart kunde Isis och Cernunnos vara med i samma ritual! :) Sedan blev jag tveksam, när jag läste att nej, det kunde de inte. Författare hävdade att det inte var en bra idé att blanda från olika panteoner (men jag kan inte minnas vad de hade för argument, eller om de hade några alls). Då började jag bli lite mer restriktiv. Men borde jag ha blivit det?

Även om jag nu kan tycka att visst, det är oerhört eklektiskt att blanda sådär, så kan jag inte se något enormt fel med det. Whatever floats your boat som jag brukar säga. Dessutom påminner all världens mytologier så mycket om varann, och olika arketyper återfinns inom de flesta. Helt klart har religionsutövare haft kontakt med varandra genom historien och påverkats av varandras mytologiska gestalter. Detta har lett till att vissa gestalter är nästan identiska. Det känns lättare att finna likheter mellan gudar och gudinnor från olika panteoner, än att finna skillnader. Bland gudinnor kopplade till kärlek ser vi till exempel Afrodite, Freja och Ishtar. Och om alla gudar är en gud, och alla gudinnor är en gudinna, vad är då hindret? Är det bara vår önskan om ordning, eller finns det djupare orsaker som jag inte förstår?

Ja, det är ungefär så jag tänker också.

Jag tror att människan skapade olika gudar och gudinnor som hade sina egna personligheter och drag som skiljde dem från andra, så att man kunde framkalla den gud man hade störst behov av i stunden.

Men i grund och botten är nog alla gudar en gud och alla gudinnor en gudinna - att vi har så många namn är helt enkelt för att det är lättare att åkalla exempelvis Afrodite om man vill ha in mer kärlek i sitt liv, än att bara säga Gudinnan (som ju representerar alla kvinnliga drag, både kärlek och hat). Då kan man lättare kanalisera sina egna känslor :)

Angelika: Du menar inte "exakt" som du skriver va, att människan har skapat gudarna? ;) Jag tror att jag förstår vad du menar. :)

Hoppas du får en härlig dag! :)

allt väl?

sv; härligt :D



där ser man :)

gör du då?

Svar: Nja, det är ju svårt att veta, eller hur? Har människan "skapat" gudar eller har gudar skapat människan.. finns gudar såsom vi betraktar dem? i en del trossystem tror man att det faktiskt sitter en fysisk man uppe på ett moln och blickar ner på oss.. nej, jag brukar säga Moder Natur, henne använder jag mig nästan alltid av, för naturen är mer begriplig för mig än mytologiska gudomar av olika slag. Men detta går ju att diskutera i all evinnerlighet, är nog lättare att prata om det ansikte mot ansikte, än att försöka påta ihop lättbegripliga ord i en kommentar så här ;)



Men förmodligen tänker vi ganska lika, brukar vi ju göra, även fast jag är dålig på att formulera mig :P



Kram, kram!

Fredrick Lamond diskuterar i en av sina böcker vikten av att vara strömlinjeformad i sin utövning. Han skriver väldigt förkortat att: Ju mer och fler som fokuserar på samma sak desto mer energi och kraft kommer detta ting att ha. Så för att förlänga hans tanke - om du är strikt keltisk i din utövning så är det troligare att det finns flera ute i världen som är det med. Alltså mer energi, starkare upplevelser. Nackdelen med att blanda är att chansen att finna en liknande energi (tex Frej + Brigid istället för Frigga + Cernunnos exempelvis) är mycket mindre = Mindre energi, svagare upplevelser. Detta behov försvinner ju totalt om du är i ett coven där alla blandar på samma sätt. Men till syvende och sist, om det fungerar så fungerar det. Är du nöjd så varför inte fortsätta med det. Tro mig, jag har en känsla av att du kommer att märka om Gudarna blir missnöjda med sitt val. Men det förekommer både inom traditioner och som eklektiska ....

Anna: Tack för kommentaren! Det är intressant det du säger och ger lite att tänka på. Det du skrev på slutet log jag lite åt, för det tror jag med. :)

Hej!

Skulle jag få kunna låna bilden (i inlägget) till ett skolarbete?