Jag måste ju även göra en liten uppdatering över hur det har gått med provanställningen. I måndags sa min arbetsgivare att jag fick gå, precis som jag hade väntat mig och faktiskt vid det laget hoppades på. Då förde jag LAS på tal och sa att jag antingen kunde jobba kvar i två veckor till, eller så ville jag ha en månadslön. Han sa att han inte kunde LAS så bra utan skulle kolla upp det och ringa mig dagen därpå. Men det fanns ingen anledning att jag skulle vara kvar nu när beslutet var fattat. Angående anställningsbeviset hade han ännu inte ett färdigt ifyllt. Jag sa att han fick väl skicka det via posten då, trots att jag krävt det från första veckan...

I tisdags ringde jag mitt fack, då jag var rätt orolig för att inte få mina pengar, av förklarliga skäl. De skulle hjälpa mig och en mer lokal representant skulle ringa mig. Jag ringde även min jobbcoach och arbetsförmedlingen. Jag väntade resten av dagen, men varken arbetsgivaren eller representanten ringde.

I går morse ringde jag arbetsgivaren igen: "Jag väntade på ett samtal från dig i går", sa jag. "Oj, hade jag lovat att ringa dig?" sa han, som om jag nu var ett avslutat kapitel som han bara kunde glömma, och som om jag inte alls väntade på ersättning för tiden på hans arbetsplats. Jag blir så arg när jag tänker på det! Gubbe! Han lovade att kolla upp LAS och ringa mig under dagen. Men han ringde aldrig. Däremot ringde den fackliga representanten och då blev jag så lättad! Hon tyckte inte att jag skulle jaga honom mer, utan om han inte betalade kunde de kräva honom på pengar eller anmäla honom. Så nu ligger det mer i deras händer känner jag. Hon skulle ringa igen i dag.