Det känns ändå rätt bra att vara tillbaka på jobbet efter jullovet. Äntligen får man träffa folk igen! Bor man i en stad där man inte känner någon kan ett jullov kännas rätt långt och ensligt. Dit jag har flyttat nu träffar jag på folk från många fler kulturer än tidigare. Det känns spännande och kul!

På bussen ser jag kvinnor i vackra sjalar. Sjalar med silvertrådar, guldtrådar, paljetter, blommor och vackra färger. Ofta luktar dessa kvinnor speciellt, som en blandning av rökelsekol, tacos (!) och kanel. Exotiskt. Deras kindben är glänsande och deras ögon mörka. De fylliga läpparna kröks i leenden när de träffar vänner på bussen.

De flesta utländska män är välvårdade. De luktar väldigt annorlunda än kvinnorna; kring dem svävar den rena doften av tvål, shampo, parfym. Några grå strån skymtar ofta i det kortklippta svarta håret. Jag tycker om att studera människor.

I skolan. De utländska pojkarna jag träffar ler på ett lite, lite annorlunda sätt. Därför att deras leenden nästan alltid når ögonen. De utstrålar värme, de ler med hela ansiktet! Och trevliga är de, sällan reserverade utan väldigt easy going.

Och min smått nonchalanta elev som plagierade en text strax innan lovet lämnade i dag in en som jag är rätt säker på att han skrivit själv. Det blir nog folk av honom med! Jag blev så glad för hans skull, att han faktiskt tog tag i det efter min konfrontation. Och en annan som har rykte om sig att vara rätt strulig, han gjorde en strålande, oväntad tolkning av ett ordspråk i kombination med en bild. Till slut visade en blyg tjej framfötterna genom att inför hela klassen sammanfatta en text. JAG BLIR SÅ STOLT OCH GLAD!!! Mina ungdomar är fantastiska.