Ha en underbar Lughnasadh!


Att respektera tiden

Jag har kommit fram till att en sak är väldigt viktig och känslig för mig, och det är tid. Är det någonting jag inte tar på ett bra sätt, är det när folk inte respekterar min tid. När man har stämt träff och folk inte kommer eller ens hör av sig, då går jag tyvärr nästan i taket. Om folk respekterar mig, då respekterar de också min tid som jag ställer till deras förfogande. Men så är icke alltid fallet.

På samma sätt tycker jag inte om att tala om jag inte har något direkt att säga, och jag tycker inte om att lyssna på andras meningslösa prat om det inte intresserar mig (t.ex. släktberättelser som redan berättats två gånger tidigare eller prat om höstens mode). Det kanske är en smula egoistiskt, men om ett samtal bara är stimulerande för en part (den som pratar) och den andra bara sitter och hummar och egentligen inte behövs, är det då ett samtal eller en monolog? Nej, slösa inte min tid!

Jag säger inte att jag aldrig ägnar mig åt "meningslöst prat"/kallprat, men jag orkar bara inte med det någon längre stund. Jag inser också att jag kanske låter lite extrem i denna fråga eftersom min personlighet är väldigt introvert. Men respektera min tid så har jag större respekt för dig!

Så, nu fick jag avreagera mig lite.


Livets bok



Jag tror att livets bok är ett bokträd!



Pelletsrökelse

Jag blev så inspirerad att jag var tvungen att göra rökelse med en gång! Jag hittade ett för mig nytt recept: pelletsrökelse. Olika ingredienser mals till fina delar, blandas med honung tills de går ihop och rullas till ärtstora bollar som får torka.

Jag letade i mina gömmor och följande ingredienser har jag använt (alla är torkade):

Kanel
Kardemumma
Johannesört
Ringblomma
Vit ros
Vit salvia
Myrra
Frankincense
Enbär
Blomma från basilika
Honung







Jag höftade verkligen måtten på allt kan jag säga, men det doftade ljuvligt så jag tror nog resultatet kommer bli bra!


Tankar inför Lughnasadh

Nu har årshjulet snart vridit sig ända till Lughnasadh. Vad fort tiden går!

Jag håller på som bäst och knåpar på min ritual, som även denna kommer att utföras utomhus vid mitt vanliga ställe. Jag är så glad att ha hittat en plats i skogen där det finns en naturlig cirkel och träd i varje riktning. Inte en människa har jag sett till där heller. Det känns väldigt tryggt att vara där!

Fokus i mitt firande kommer att vara Gudens offer i form av grödor, och det kommer jag att väva samman med vad jag själv behöver göra mig av med för att gå vidare. Det finns också ett element av tacksamhet, vad man har "skördat" hittills under året.

Jag tänkte för första gången på länge blanda till en egen rökelseblandning! Jag avgudar riktig frankincense, och i veckan fick jag även hem myrra. Sedan blir det nog också torkad johannesört, kanel, kardemumma, och torkad ringblomma. Kanske lite honung? Så kan man försöka rulla dem till små bollar. Jag är verkligen ingen expert på att blanda rökelse, och mina tidigare försök har väl gått sådär, men det är kul att försöka! Tips mottages varmt!

Något annat jag funderar på är när man kallar in Guden och Gudinnan. Jag känner att jag gärna vill lägga till något sinnligt. Förra gången hade jag med smaksinnet, jag smakade het krydda när jag kallade in Guden, och söta bär när jag kallade in Gudinnan. Det är sådant som lyfter ritualen, tycker jag. Har ni fler tips på detta? Något som ni har gjort?





Vänskap

Jag känner att jag måste påminna mig själv:


Du måste inte äga för att ha.

Du måste inte binda för att hålla kvar.

Ge och ta i samma mått.

Låt vänskapens fågel vila ömt i dina händer, och sjunga i ditt öra,

men släpp den fri när den vill flyga, och be att den kommer åter.


Liv

Hur ska jag kunna sova när livet dansar inom mig?



I regnet

Ja det är bara att acceptera, sommar i Sverige innebär oftast en massa regn. MEN, det behöver inte vara av ondo, i går hade jag en fantastisk stund ute i regnet!

Dagarna innan hade varit väldigt varma och jag hade bränt mig lite. Hettan satt kvar i skinnet, så när jag såg regnet falla vid 20.30 på kvällen ville jag bara ut och svalka mig. Det var fortfarande ganska ljust och varmt. Så barfota, med utsläppt hår, luftig lång kjol och linne gick jag ut. Jag var superstrategisk (för att vara jag) och lade en handduk på golvet tills jag skulle komma in igen med blöta fötter.

Jag hoppade ner från altanen och landade i det fuktiga gräset. Jag går barfota alldeles för sällan! Känslan av det mjuka gräset under fötterna, och de smeksamma regndropparna som rann längs mina nakna armar var fantastisk. Jag vandrade långsamt bort till mitt örtahjul och vandrade ut på stenarna, precis som jag brukar i min meditation. Den lummiga grönskan omgärdade mig. Jag skrattade av en bubblande lycka djupt i mitt väsen. Mitt i lyckan undrade jag ändå vad grannarna tänkte om de såg mig från sina fönster? Men det spelade ingen roll, jag kände mig fri! Jag böjde mig ner och beundrade mina örter, citronmelissen har blivit enorm! Tog några blad och en blomma från timjan och doftade på en lång stund. Andades in, in och in.

Sedan stod jag i säkert tio minuter på träaltanen och funderade, tittade på måsarna och skatorna som trots allt var ute och flög. Jag tänkte tillbaka på Litha och den magi jag gjorde då, bekräftade den. Vände upp ansiktet och lät regnet rena mig. När jag gick in var det egentligen bara fötterna och håret som var blött, jag behövde inte ens byta kläder fast jag nog var ute i regnet i 20 minuter!

Avslutar med en underbar sång jag hittade i dag!



Mudra

En mudra är en symbolisk rituell gest gjord med händerna.

Jag kunde inte bädda in följande video från YouTube, men jag hoppas ni tittar på den. Jag blev otroligt inspirerad och intresserad av att själv börja använda det! På något vis talade det verkligen till något inom mig.

Till videon!