Nu har jag hunnit jobba två dagar sedan förra inlägget. Jag misstänkte redan när jag skrev det där att nästa dag skulle bli bättre för det brukar vara så. Jag visste också att mina "problem" inte var så stora, jag var bara lite överväldigad av alla känslor och intryck. Men nu är jag tillbaka med ny tillförsikt. Jag klarar det här. Nästa vecka ska jag bara jobba tre dagar (!) och dessutom kanske Cheddar kommer och besöker mig nästa helg. Det skulle vara jättekul och jag väntar på svar. Får försöka tänka ut vilka saker vi kan hitta på i den här hålan, vore roligt att ha planerat något iallafall. I mailet skojade jag om att jag skulle visa henne kyrkogårdens nya damm och fontän. ;-)

Eftersom jag får vänta på tåget i 45 minuter när jag ska hem från jobbet så har jag bestämt mig för att fundera ut något jag kan syssla med. En arbetskamrat föreslog att jag kunde gå till biblioteket vilket är en fantastiskt bra idé. Jag ska bara hitta dit. Mitt mål de senaste dagarna har varit den stora billighetsaffären och jag har sannerligen inte råd att slösa bort pengar där efter varje arbetsdag! I dag inhandlade jag två toppar för 29.90, duschtvål och pumptvål. Duschtvålen hade cocosdoft så det var ett fynd eftersom både jag och min man är väldigt förtjusta i det.

När jag ringde min man efter jobbet fick jag en liten chock. Han hade blivit uppringd av en arrangör så vi ska spela på en ganska stor festival i Östergötland nu på lördag, Vätternfestivalen närmare bestämt. Ett annat band hade fått förhinder så då fick vi vår chans. Det kommer förmodligen vara den största publik vi spelat för hittills så det känns nervöst som tusan. Jag önskar vi hade vetat om det tidigare så vi kunnat repa mer och gjort klart vår nyaste låt! Den blir så bra så jag hade velat ha med den.

Nu ska jag förbereda morgondagens matlåda och hoppa i säng bums!

Har en känsla av att de närmaste blogginläggen kommer handla om mitt jobb inom äldrevården. I dag började mina riktiga arbetsdagar, ska jobba i fyra veckor nu. Det var läskigt att inte bara gå bredvid, utan förväntas fixa allt själv. Eller ja, inte riktigt allt såklart och jag frågar en hel del. En tant hade jag svårt att få upp imorse, fattade inte hur tusan jag skulle få henne i sittande läge när hon inte ens var helt kontaktbar. Och i vilken ordning skulle jag göra allt? Det blev helt snurrigt vid första besöket och jag gick runt som en yr höna. Det var väldigt frustrerande. Jag tror jag förväntade mer av mig själv (hur mycket man nu kan förvänta sig när man bara gått bredvid fyra gånger och inte har någon tidigare erfarenhet!) och jag tar inte motgångar sådär jättebra. Dessutom var jag en dag sen med timrapporten och var dessutom tvungen att meddela min chef att jag inte kunde ta mig in i tid på helgerna, på grund av pendeln. Det föll inte i god jord och hon tyckte jag borde ha kollat upp det tidigare. Klart jag borde ha gjort det, men de kunde ha informerat mig bättre om vissa andra saker också så för mig går det på ett ut. Jag frågade mina arbetskamrater på eftermiddagen om jag fick gå ifrån lite tidigare så jag skulle hinna med mitt tåg, annars får jag vänta 47 minuter och det spöregnade. Det har jag mått jättedåligt för ikväll och därför ska jag stanna kvar extra imorgon.

Hur som helst så skapade den här dagen en hel del spänningar hos mig. När jag kom hem gjorde jag och min underbara man pannkakor och sen fixade han efterrätt när vi kollade på tv. Jag sov i soffan i kanske en timme. Efter det kändes det hemskt. Ångesten började smyga sig på och jag kände mig orolig och nedstämd. Jag sa att jag bara ville gråta ut och efter att ha fått massage i ungefär två minuter av min pojkvän så släppte allt och jag grät ganska mycket. Det var skönt. Jag vet att jag ställer höga krav på mig själv och att jag är väldigt känslig för kritik på grund av det och jag vet att jag inte hade så mycket att gråta för egentligen. Men det byggs upp inombords och måste ut på nåt sätt. Hellre då genom tårar än något mer destruktivt. En del ledsamhet kommer sig av att jag saknar så mycket att umgås med min man. När man går upp 05.10 och kommer hem runt 17.30 finns det inte så mycket tid kvar. Jag borde verkligen gå och lägga mig just nu t ex om jag inte vill vara död imorgon. Men jag var tvungen att skriva av mig. Skulle kunna fortsätta ett bra tag till men då får jag nog bara mer ångest när jag lägger mig. Lycka till med att sova om man vet att man måste somna, liksom.

Jag vill ha tillbaka mitt vardagliga liv. Fan, nu rinner ögonen igen.

Hej vänner!

Nu är jag hemkommen från det vackra Sörmland och är full med allergi. Näsan kittlar, rinner och nyser. Usch, vad jobbigt det är! Men jag är glad ändå, för jag är ledig imorgon också, sedan börjar jag jobba på äldreboendet. Efter att ha gått bredvid fyra gånger och gått på förflyttningsteknik så känns det bättre. Lite osäkert och trevande fortfarande, men jag fixar det. Jag trivs faktiskt ganska bra!

I dag när vi var hos min svärmor fick jag henne faktiskt att toppa mitt hår. Det har varit slitet så länge och jag har inte klippt mig sedan oktober. :-S Tar mig aldrig råd att gå till en frisör. Det är så skönt nu att dra fingrarna genom håret och känna att inget är strävt, utan jämnt och fint. Så borde det alltid vara. Vi kollade på hus i Dalarna också, dit jag och min man vill flytta så småningom. Det fanns så fina och jag blev så sugen!

Efter mitt förra blogginlägg gick jag in i sovrummet till mitt altare och tände ljusen och satte mig. Utrymmet framför Isis-statyn pryddes med rosenblad och hasselnötter, som fick vara symboler för Gudinnan och Guden. Det blev riktigt fint och stämningsfullt och jag kände absolut inget dåligt samvete över att inte ha ordnat någon egentlig ritual! Det kändes helt rätt just då och det var det viktiga.

Så, nu är det dags att blogga en stund igen.

Var som sagt i Jkpg förra helgen och var med om en ordinering. Kändes kul att vara med redan från början, hela vägen. Det blev en helt annan grej, speciellt som det inte var jag som utsattes för den. :-) Har försökt skriva om upplevelsen i min BoS, men det har inte flutit på än. Och jag är rädd för att skriva för mycket här, så jag ska försöka fixa det sen. Det är ju tråkigt att glömma bort, man vill ju föreviga ögonblicken. Det var iallafall jättemysigt att träffa alla igen, de är så trevliga och jag känner mig välsignad för att de finns i mitt liv. Även om vi inte träffas så ofta har de blivit en viktig del i min tillvaro, starka influenser.

Handfästningen börjar närma sig, jag borde skaffa en sån där "countdown-grej". Börjar bli nervös, det är ju en del som ska fixas, klänningen ska bland annat sys och jag börjar få kalla fötter över det. Letar runt efter någon att köpa istället men jag har väl inte sådan tur. :-P I går ringde min mamma och sa att hon hade något tråkigt att berätta. Det var att min mormor inte tänkte komma. Lyckligtvis upplever inte jag det som tråkigt, utan blev istället bara lättad. Jag bjöd henne bara för att vara snäll, men nu hade hon fått för sig att vi inte hade bjudit hennes "pojkvän", bara för att han inte hade fått en separat inbjudan. Så hon kände sig väldigt förnärmad. Och bara det att hon inte kan ringa och fråga, utan istället bara gnäller bakom min rygg gör mig irriterad. Vi hade hela tiden tänkt att han skulle komma och tyckte det var självklart, så vill hon hoppa på första bästa grej att klaga på så varsågod. Inga andra respektive fick separata inbjudningar, men hon förväntar sig att vi ska ringa och göra avbön. I helvete heller! Jag tvår mina händer över den människan. Till och med min egen mamma tyckte att jag skulle släppa det och då gör jag det. Jag har ändå inte pratat med henne på över fyra månader. Hon är rent ut sagt otrevlig och jag vill inte ha sådana människor i mitt liv. Det behöver jag inte.


I dag är det sommarsolståndet, litha. När jag vaknade var det regnigt och grått och min entusiasm slocknade snabbt. Hur motiverande är det att fira solens höjdpunkt när man inte ens ser den?! Dessutom har jag varit så trött hela dagen... Jag önskar att jag kunde vara "duktigare", som Mana brukar skriva men det kan vara förbaskat svårt! Absolut när man är ensam. Jag skulle egentligen ha firat litha med mitt coven (att skriva "mitt coven" känns lika stort och overkligt som att skriva "min man"!) när jag var där, men det blev för tajt med tiden så vi fokuserade vår energi på ordineringen istället vilket jag kände var helt rätt. Nu kom jag på att borde ha skickat ett sms till iallafall Cheddar (som jag skämtsamt kallar henne, det finns en skojig historia varför) och önskat en trevlig litha. Jaja... Jag har iallafall dekorerat om på mitt altare och slängt de hiskligt gamla blommorna. Jag var tvungen att gå ut på balkongen med altarduken och ruska av de lila bladen som fallit av. Tillsammans med dem försvann också en del damm och gamla energier. Det är härligt att ruska om i saker som har legat länge och se hur de berörs av ny luft och får ny form. Som tankar.

När jag har bloggat färdigt och lyssnat klart på Vangelis underbara Mythodea (sök på YouTube!!!) ska jag sätta mig vid altaret en stund och tänka och känna. Så får vi se vad som kommer fram.

För närvarande håller jag på och läser vad jag tror är senaste delen av bokserien Jarastavens vandring, den heter Livets källa. Tror det är bok nr sju. Serien är väldigt bra iallafall. Visst, den må vara lite klyschéartad och inte så suuuuuperbra skriven, men den är spännande och man vill hela tiden läsa mer. Det är viktigare tycker jag. En bok kan ju ha ett väldigt bra språk men vara fruktansvärt ointressant! Fast nu börjar jag ledsna lite på alla olyckor som händer, nu kan det gärna få en upplösning snart. Att röra sig i en värld befolkad av völvor, magi och järtecken är iallafall ett trevligt tidsfördriv. ;-) Nu vill jag vara läsa ut den (eller någon annan bok) så jag har något att skriva i min läsdagbok! Jag är en långsam själ. Haha.

Jag har för övrigt varit duktig i dag och börjat skriva en receptbok. Jag skriver in mina favoritrecept i en skrivbok, så har jag något att kolla på när inspirationen tryter. Jag är ganska dålig på att laga mat och hämtar en del recept från Internet. (Men det ska väl erkännas att jag mest har kakrecept än så länge.) Ofta skriver jag ner receptet på det papper som ligger närmast, så min man har gnällt lite över lösa papper som ligger här och var och skräpar. Men nu är jag så organiserad så.

Jag fick tillbaka min portfolio från universitetet i dag. På natten hade jag drömt att jag fick VG, men tyvärr blev det "bara" ett G. Jag känner mig lite förvånad, eftersom alla omdömen var så positiva. Dessutom kunde jag se att det stod ett VG på raden, utsuddat...

Över midsommar åker vi bort till min mans familj. Funderar på att ta med en tarotkortlek och spå hans systrar, de är lite intresserade, och så är ju tiden runt midsommar bra för sådana saker. Men jag känner mig så ringrostig så vi får se. Ska bli skönt att lämna staden ett tag iallafall och jag hoppas på fint väder!

Nu ska jag in och liva upp mitt altare.

Nu drar jag till Jönköping över helgen. Ska bli underbart att återse alla, speciellt Cheddar. ;-)

Haha, jag känner mig så jäkla positiv efter mitt förra inlägg. Hoppas att ni inte skräms bort av sådant där. ;-) Jag måste bara få alla känslor och tankar ur systemet ibland och jag vet inget bättre sätt än att skriva av mig dem.

Just nu skriver jag faktiskt av det syftet också; att skriva av mig. Jag sitter nämligen här och kämpar med att skriva min sista examinationsuppgift innan sommaren. Min startsträcka har över huvud taget varit ovanligt lång och seg och det är precis nu jag har beslutat mig för hur jag ska lägga upp den. Uppgiftens formulering var väldigt rörig (tillsammans med diverse bud från lärare och kurskamrater) så jag har varit förvirrad fram tills nu. I morgon klockan 17.00 ska den skickas till opponenten. Hoppas jag får ihop något som iallafall är lite vettigt... Men, men, planen är att skriva så långt in på natten som jag är klar i huvudet. Kaffet har precis gått ut ordentligt i blodet så jag sitter här och är varm och smått hyper. Hehe.

Nu ska jag återgå, men jag fastnade en stund på Manas underbara blogg. :-)




(Nu måste jag snart ta mig i kragen och använda bloggen till vad det var tänkt från början, lite andlighet!)