Eftersom både Alta och Sarah har frågat hur man trixar till ett te av granskott, tänkte jag berätta.

Jag fick lära mig det här förra året, då min örttokiga vän ville bjuda mig på teet i förkylningstider. Hon tog ut en påse granskott ur frysen (ja, de går bra att frysa in!) och lade några i en kopp. Om man vill kan man stöta dem lite också, har jag läst. Sedan hällde hon på hett vatten och lade något över koppen som ett lock, eftersom de verksamma oljorna är så flyktiga. Efter några minuter togs locket bort och skotten plockades bort. Smaken var väldigt god och påminde lite om piggelin, tyckte jag då. :)

Jag började fundera lite över det här med att dras till flera gudomar från olika panteoner. När jag började utöva wicca tänkte jag inte alls på det, utan blandade hejvilt. Självklart kunde Isis och Cernunnos vara med i samma ritual! :) Sedan blev jag tveksam, när jag läste att nej, det kunde de inte. Författare hävdade att det inte var en bra idé att blanda från olika panteoner (men jag kan inte minnas vad de hade för argument, eller om de hade några alls). Då började jag bli lite mer restriktiv. Men borde jag ha blivit det?

Även om jag nu kan tycka att visst, det är oerhört eklektiskt att blanda sådär, så kan jag inte se något enormt fel med det. Whatever floats your boat som jag brukar säga. Dessutom påminner all världens mytologier så mycket om varann, och olika arketyper återfinns inom de flesta. Helt klart har religionsutövare haft kontakt med varandra genom historien och påverkats av varandras mytologiska gestalter. Detta har lett till att vissa gestalter är nästan identiska. Det känns lättare att finna likheter mellan gudar och gudinnor från olika panteoner, än att finna skillnader. Bland gudinnor kopplade till kärlek ser vi till exempel Afrodite, Freja och Ishtar. Och om alla gudar är en gud, och alla gudinnor är en gudinna, vad är då hindret? Är det bara vår önskan om ordning, eller finns det djupare orsaker som jag inte förstår?

Jag fick en fråga i inlägget under, men tyvärr funkade inte adressen och därför svarar jag mycket kort här och hoppas att hon som ställde frågan återkommer. :) Så här skrev hon:

"Jag undrar om du skulle kunna ge mig svar på några frågor. Det är nämnligen så att jag gör ett skolarbete om wicca och jag undrar hur många symboler och tecken finns det eller om de är viktiga och om de behövs både vid ritualer och i vardagen. Eller är det överflödigt?"

Vad jag vet finns det i princip ingen symbol som är helt och hållet wiccansk, de flesta är lånade från annat håll och är ofta mycket gamla. Pentagrammet användes t ex av den grekiske matematikern Pythagora och ankh-korset är från det gamla Egypten. Egentligen är det rätt fantastiskt vilken resa många symboler har gjort, i och med att de har fått bära olika betydelser och använts av så många olika människor i många olika syften. Men nya symboler utvecklas säkert också, även om jag personligen har svårt att skilja dem från de äldre. En gudinnesymbol som kallas "nilgudinnan" trodde jag ett tag var ganska ny, men den visade sig också vara gammal egyptisk. :)

Hur många symboler som används inom wicca går inte att säga, det står såklart fritt till varje utövare att använda vilken symbol han/hon vill. Det finns ju säkert miljontals att välja mellan!

Jag skulle inte vilja påstå att symboler är överflödiga alls. Symboler har haft en mycket framträdande roll och plats under hela mänsklighetens historia. För mig är det lite svårt att sätta fingret exakt på symbolers kraft, men de skapar förstås en känsla av samhörighet än idag. Kanske kan man också påstå att vissa symboler kan upplevas som att de för en närmare det gudomliga, om de används i samband med ritualer.

Vet ni läsare hur det står till med wiccanska symboler? Finns det en som har skapats inom religionen? Hur är det med månfas-symbolen egentligen, varifrån härstammar den?

Det är alltså hit ni får komma och besöka mig i fortsättningen, vänner! I sommar flyttar vi till det här söta lilla huset som vi ska hyra. Jag är så glad, äntligen ska jag få min egen trädgård att påta i! Det har varit en dröm så länge, att få ha egna blommor, egna örter, egna bär och buskar. Det är tur att trädgården är så stor att allt får plats. ^^

Allt gick jättebra igår och helt enligt planerna. Ingen trodde att vi skulle lyckas genomföra det tajta tidsschema som jag hade ordnat men vi kom punktligt som klockan till varenda ställe! Det kändes nästan som att någon vänlig gudom log mot oss. ;) Vädret var också perfekt med omväxlande sol och moln, så det blev inte så varmt när vi körde. Det tog nästan fyra timmar åt båda håll och nu börjar jag fatta hur långt jag ska flytta och hur långt bort vänner och familj hamnar. Hur ofta kommer man att se dem egentligen? Det känns inget kul att tänka på, men det finns ju i alla fall telefoner.

Jag tänkte bara säga att jag har lagt till fler intressanta bloggar i min länklista till höger. Bland annat några utländska.

I dag städade jag lite i sovrummet och hittade fotokatalogen från när jag började lärarprogrammet 2004. Det känns som rätt länge sedan (jag hade jättelångt hår då, upptäckte jag!). Nu är snart det här kapitlet i mitt liv till ända och även fast det känns lite vemodigt känns det också skönt. Jag tror att jag är redo att gå vidare i livet, trampa upp en ny väg. Jag vill göra mer, bli mer och det kan jag inte om jag ska studera hela livet. Precis som vilken student som helst måste man till slut lägga ifrån sig boken och pröva sina vingar.

Jag ser mycket fram emot i morgon då vi ska titta på hus runt Karlskrona! Jag har ju aldrig tittat på hus till "mig själv" förut så det blir verkligen något nytt. Spännande, spännande. I kväll blir det schlagerfinal för hela slanten så det blir nog också kul. :)

Hoppas alla läsare får en riktigt bra helg!

Min duktighet (där flög grammatiken ut genom fönstret!) har fortsatt även i dag. Jag har ringt två telefonsamtal och den här gången kändes det faktiskt lite kul! Det hade man väl aldrig kunnat tro, wow. (Men om min man läser det här så var det inte så kul.) Först ringde jag en fastighetssnubbe för att höra om en lägenhet i centrala Karlskrona. Det lät som att han körde bil eller något, men han var trevlig och hjälpsam. Han sa åt mig att ringa till de två tjejerna som bodde där nu, för att avtala tid att se på lägenheten. Han sa att de var utländska studenter, så jag var tvungen att prata engelska. Numera är min talade engelska ganska stapplig, men tjejen jag pratade med var ännu värre. ;) Jag som trodde att hon skulle vara ett proffs, men hon var visst från Korea så det var ju inte hennes modersmål heller. Hur som helst så verkade det gå bra att komma på söndag så det var skönt.

Och så har jag beställt ett fint halsband från Pilgrim till min mamma på hennes födelsedag. Även fast jag inte är speciellt effektiv har jag ändå uträttat några saker i dag. Nu återstår bara att posta ännu en bok och att skriva lite på uppsatsen. Hej hopp!

Woho! Jag känner mig lite stolt. Trots min aversion mot telefoner tog jag mod till mig och ringde upp rektorn på skolan där jag har sökt jobb. Det var några veckor sedan jag hade skickade in ansökan, men fortfarande inget ljud. Men allt hopp är inte ute, rektorn sa att de skulle plocka ut folk till intervju nästa vecka, så oavsett hur det går får jag veta det då. Åh, vad jag hoppas hoppas!!! Det skulle vara enormt roligt att vara bildlärare. :)

Min misstro till trots ställde min far upp på att köra oss till Karlskrona på söndag för att titta på lite hus och lägenheter. Vi har varit i kontakt med en kvinna som hyr ut ett hus i Ronneby, så kanske blir det så tills vi hittar det perfekta huset att köpa. Det kan ju också vara skönt att känna att man verkligen trivs i trakten innan man köper ett hus också. Huset låg lite i utkanten nära grönområden så nu kanske våra stackars katter äntligen kan få njuta av lite frihet också!

Jag trotsade telefonfobin en andra gång för att ringa och boka in oss på en visning av ett annat hus. Det hade en tillhörande ateljé så det låter ju lite lyxigt. Då kan man låtsas att man är en "riktig" konstnär. ;)

Förresten har jag fått tio av mina "skräpböcker" sålda på tradera. Nästan 500 kronor har jag fått ihop så det känns jättebra! Jag måste sälja mer grejer! :D

Överlag så har det känts så bra i dag, det känns som att saker äntligen börjar röra sig. Och det är jag som gör det! Jag tycker att det är så jobbigt med förändringar så ibland känner jag att energierna i och runt mig blir så stillastående. Att faktiskt agera och få fart på saker känns otroligt skönt när man väl har tagit steget. :)

Jag önskar att jag kunde spela harpa. Hur härligt vore inte det? Jag önskar att jag kunde spela något instrument ordentligt!

Från kompositören Vangelis kommer den bästa konsert jag någonsin har hört. Musiken går rakt in i mig och ger mig ståpäls. Jag har sett konserten, som heter "Mythodea", två gånger när den har visats på SVT och nu njuter jag av den på YouTube, medan jag jobbar. Den spelades in 2001, vid ett tempel åt Zeus i Aten. Det visuella gör mig minst lika hänförd som musiken, att få se dessa stora körer i traditionella kläder gör att det blir en närmast rituell stämning. Otroligt, otroligt, otroligt... (Och nu har jag gjort en musik-kategori också, äntligen!)

I fredags gjorde jag faktiskt ett ärligt försök att skaffa mig en tatuering, och inte bara prata om det. Med stöd från en snäll vän gick jag till en studio som hade drop in. Men på något sätt var de fullbokade, trots att vi var där tio minuter innan de öppnade. Så här i efterhand förstår jag inte hur det gick till, men folk hade visst varit där flera timmar i förväg. Jag hade varit så inställd på att det skulle ske, så jag känner mig fortfarande lite snuvad. Det känns så jobbigt eftersom jag hade gått och laddat och varit nervös och nu måste jag gå igenom det igen, när det nu blir. Får se om jag prövar igen nästa fredag, men jag har ingen lust att sitta och hänga utanför hur länge som helst utan att få något för det. Skulle mycket hellre boka en tid, men då får man ju vänta i flera månader och då hinner jag inte innan vi flyttar.

Det har jag inte skrivit i bloggen men så är det. Vid sommarens slut ska vi flytta till Karlskrona, eftersom min man har fått jobb där. Inte känner man en enda kotte, men det ska nog gå bra. Det känns spännande och pirrigt.

Igår trodde jag att jag skulle tappa tårna! Vi spelade brännboll med några bekanta och jag bestämde mig för att vara barfota. Dagen innan hade det regnat och det var väldigt kallt i marken, så det var kanske inte min bästa idé. Till slut hade jag knappt någon känsel i fötterna, det kändes som att springa på fyrkantiga tegelstenar och jag kunde inte böja tårna. När vi kom hem hällde jag upp vatten i badkaret. Min ena lilltå var nästan vit och när jag stoppade ner fötterna i det heta vattnet skiftade de färg och blev nästan mörka. Jag blev smått hysterisk och jätterädd och stapplade ut till min man som tittade på tv. Jag bad honom att hålla i mina tår så de inte skulle falla av, för det kändes på riktigt som att de skulle göra det. Han var snäll och sa att det inte alls var någon fara, men med gråt i rösten sa jag att de nästan var svarta, och att min gammelmormors tår hade ramlat av då. Som tur var kändes fötterna ganska snart normala igen och allt slutade väl. Imorse var jag rejält glad att jag fortfarande hade tår.

Det var dagens sedelärande historia. :)

Här kommer lite skön musik på fredagkvällen! Ni kanske minns den underbara låten "Alvedansen" som Norge ställde upp med i ESC 2006? Det här är samma artist, Christine Guldbrandsen.

Igår låg jag och funderade över Blodeuwedd, och varför jag har dragits till henne. Det verkade märkligt, eftersom jag inte har dragits till någon liknande gud eller gudinna innan. Trodde jag!

Jag kom på att det har jag visst. När jag var kring 15 år kände jag en väldigt stark koppling till Loke i nordisk mytologi.

En viktig aspekt har Loke och Blodeuwedd gemensamt, de är igångsättare. De är viktiga för andras utveckling, de är på sätt och vis vägledare till dödsriket. Både Balder och Llew Llaw Gyffes är förknippade med solen och är älskade av de andra gudarna. Blodeuwedd och Loke är mer av outsiders. Det är väldigt svårt att döda både Balder och Llew, eftersom vissa försiktighetsåtgärder har tagits för deras säkerhet. Men vilka är det som får reda på dessa hemligheter? Jo, Blodeuwedd och Loke och de är inte rädda att dra nytta av kunskapen. Men det krävdes för att Balder och Llew skulle ta del av dödsaspekten.