Prayer for hope
Dear Mother, my eternal Goddess, please stand by me throughout this day. Please grant me the hope that what I have begun in confidence will be completed in joy.
Dear Father, my eternal God, you are my strengh and my comfort, and it is you who has put all things in order for the greatest good. Please grant me hope, as I rely on your providence throughout this day.
Blessed be.
(Bön från boken "The Wiccan Prayer Book" av Mark Ventimiglia)
Book of Shadows
Hej vänner!
Har nyss suttit och flitigt skrivit i min skuggornas bok. Skriver med skrivstil vilket jag inte är van vid så det går ganska sakta. Boken är heller inte så stor vilket gör att jag ofta får vända sida. Efter senaste mötet med covenet hade jag mycket att skriva om!
Faktum är att jag för tillfället har inte färre än fyra stycken skuggböcker. Hur det har gått till kan jag inte riktigt säga! Men alla fyller olika syften, vilka jag ska förklara:
Bok nr 1: Denna bok var min första och är nästan helt utskriven nu. Det är en bok med hårda svarta pärmar och blanka, vita blad. Jag skaffade den när jag började studera wicca för min första lärare och i början är det anteckningar från saker vi gick igenom och mina egna reflektioner. Nästan exakt ett år efter att vi hade gått skilda vägar hade jag turen att råka på en kvinna som jag lärde mig mycket av, speciellt lite mer schamanska tekniker (tack för alla vackra galdrar!) och en del bra övningar. Vi firade också ganska regelbundet esbat. Om allt detta skrev jag mycket om i boken. Det finns också en del korrespondenslistor, intressanta drömmar, funderingar etc. Den här tiden bestod mycket av utforskande och att försöka finna min väg.
Bok nr 2: Bok nummer två köpte jag helt enkelt eftersom den första var på väg att bli utskriven och jag därför behövde en ny. Min plan var att detta skulle bli mer av en traditionell skuggbok, med mer information och färre personliga anteckningar. Jag ville att någon annan förutom jag själv skulle kunna plocka upp den och lära sig något. Jag delade in boken, som var av ganska stort mått och med linjerade sidor, i tretton olika kapitel. Kanske just av den anledningen att jag inte speciellt tänkte skriva privata funderingar blev det inte så mycket skrivet alls.
Bok nr 3: Eftersom bok nummer två inte riktigt blev skriven så försökte jag hitta en annan utväg. Jag hade läst om folk som hade skuggböcker på disketter (lite omodernt i dag kanske, jag kan dessutom föreställa mig ett vackert dekorerat altare där det står ett bokställ med en diskett på, hehe!) eller på datorn, och folk som hade pärmar istället för böcker. Det där med pärmar tyckte jag lät bra, så man kunde flytta runt, ta bort och lägga till obehindrat, och dessutom var jag trött på att skriva för hand. Jag började skriva ut texter jag hade skrivit på Internet och sätta in i en svart pärm. Sedan hände inte mycket mer, förrän jag rotade igenom mina pappersgömmor här hemma och upptäckte att jag hade massa material jag kunde sätta in. Jag hittade papper från tarotkursen jag gick för massa år sedan, en gammal intervju med Laila Wiberg (sparade den av någon anledning innan jag ens visste vad wicca var), meditationer jag en gång skrivit ut m.m. Nu är pärmen välfylld och välmående. :-)
För att få utlopp för mina egna tankar började jag som bekant också blogga. När jag började skriva egna ritualer mer regelbundet skrev jag faktiskt också in dem i bok nummer 2, så den började livas upp så smått.
Bok nr 4: Det här är den skuggbok som jag fick av covenet när jag ordinerades. I den skriver jag bara om saker som rör just covenet; funderingar, tankar och vad vi har gjort och hur jag upplevde det.
Det är kul att de olika skuggböckerna speglar olika faser i mitt liv och min utveckling så mycket! Att läsa dem är som en tidsresa och det är säkert era också. Funderingar byts så småningom mot andra, man byter uppfattningar och upptäcker nya vägar i sitt praktiserande. Ett av mina favoritcitat om detta är:
She changes everything She touches,
and everything She touches changes
Jag är inte helt hundra procent på detaljerna, men själva termen "Book of Shadows" ska ha sin upprinnelse i att Gerald Gardner läste ett ockult magasin. Där fanns en artikel om en divinationsteknik som gick ut på att man kunde fastställa en persons livslängd genom att mäta hans eller hennes skugga (låt oss hoppas att solen stod lågt när detta gjordes!). Själva namnet lät väl lite coolt så han anammade det till wicca. Mer spännande än så verkar det tyvärr inte vara, but hey! Don´t shoot the messenger! ;-)
Over and out
Julafton
I dag är det julafton och om en halvtimme ska vi börja med maten här hemma. Det är bara jag, älskling och katterna och det är lugnt och skönt. Efter Kalle Anka kommer min pappa, farmor, farbror och farfar hit och dricker lite glögg och umgås ett tag. Jag och älskling har redan gett varann julklappar och jag fick bland annat en 25 cm hög staty av Thot. Statyer av keltiska eller nordiska gudomar är tyvärr ganska svåra att komma över i Sverige, konstigt nog. Däremot råder det inflation av indiska och egyptiska. :-)
I lördags åkte jag till covenet för att fira Yule. Dagen började med lite workshops kring altaret, riktningarna och korrespondenser. Efter det följde en yule-meditation som blev väldigt intensiv. Måste skriva om det i min BoS så fort jag hinner. På kvällen hade vi ritualen, delvis i mörker, och jag var så nervös innan för att jag skulle glömma bort mina delar. Men alla lade undan papprena och så körde vi bara på och det gick! Efteråt kände jag mig så stolt över mig själv för att jag hade lyckats.
Nu känns det som att det börjar rulla på lite och de nämnde till och med en möjlig initiering framåt hösten. Ojoj vad spännande!
Hoppas att ni hade en underbar Yule och en mysig jul!
Candide
Jag längtar verkligen efter lite julledighet nu, mitt studietempo har än en gång mattats av. Sista föresläningen är imorgon och sista seminariet på onsdag. Vi har kommit fram till upplysningen och idag läser jag Voltaires Candide. Väldigt underhållande berättelse med snabba svängar. Haha. Ganska bisarr också kan tilläggas, man skrattar nästan hela tiden!
Ta bara exemplet med den gamla kvinnan som berättar om sitt liv för Candide och hans älskade Kunigunda. En gång hade hon den vackraste prinsessan man någonsin skådat, så vacker att hennes kammarjungfrur föll i extas när de skulle hjälpa henne av och på med kläder. Hon var bortlovad till en lika vacker prins. Han hade dock haft ihop det med en hertiginna som på bröllopsdagen bjöd över honom på te och sedan förgiftade honom. I sin sorg bestämde sig prinsessan och hennes mor för att fly landet ett tag, lite miljöombyte helt enkelt. Knappt hade de lämnat hamnen förrän de blev kapade av pirater som mördade, våldtog och härjade. De blev förda till Afrika, och det blev ett sådant liv när de skulle slåss om kvinnorna, att de slets isär av alla män som drog i dem. Alla pirater och kvinnor utom prinsessan strök med. Till slut hamnar hon i ett harem, men på grund av krig sätts hela haremet ut i ett hus att vaktas av två eunucker och en hop soldater. På grund av hungersnöd nödgas soldaterna strax äta upp eunuckerna och de ska precis hugga in på kvinnorna när en imam lyckas hindra dem. Han övertalar dem att bara skära loss ena skinkan från kvinnorna. På så vis kan de ändå överleva, och andra skinkan finns ju kvar om kriget och hungersnöden skulle fortsätta. På så vis förlorar prinsessan sin ena skinka. Jag höll på att dö av skratt.
Igår hade vi en liten wiccaträff. Vi var bara tre personer, men det var trevligt ändå såklart. Vi träffades och fikade och jag måste väl passa på igen att säga grattis Angelika! ;-) Det blev mycket handfästningssnack förresten och jag är glad att min är avklarad för det är så mycket jobb!
Vet inte ifall jag tidigare har skrivit om att jag skickade efter massa framkallningar från extrafilm? Det är foton från de wiccanska högtiderna jag har firat genom åren. Det tidigaste fotot är från 2003. Nu har jag iallafall organiserat korten och satt in i ett album med svarta sidor och dekorerat och skrivit lite. Blev himla fint! *myser* Det är roligt att ha alla bilder samlade och kunna ta fram och titta på. Att ha bilder på datorn ger inte så mycket, känner jag.
Nähä, nu ska jag klippa håret på älskling.
Statistik
I dag har jag lagt in en räknare här på bloggen, så jag kan se hur många som besöker sidan. Jag börjar om från 0 eftersom jag inte kan avläsa hur många som hittills har besökt mig. Lite tråkigt eftersom bloggen har varit igång i typ två år.
Jag vet att jag inte har så hemskt många besökare, men såg i dag att det faktiskt var några stycken iallafall. Om ni vill får ni gärna skriva en kommentar så att jag vet att ni finns, det skulle vara roligt! :-)
Ha en bra kväll!
Bloggtips och Yule
I dag fick jag Yule-ritualen från covenet! Wohooo! Jag blir alltid så glad när de dyker upp, men lite nervös också eftersom jag vill försöka lära mig mina textdelar utantill. Det är inte det lättaste, speciellt inte när mina åtaganden gentemot mina övriga studier gör sig gällande... Men det löser sig nog.
(The Eternal Struggle av Angela Barnett)
Yule handlar temamässigt om hur den ljusa delen av året triumferar över den mörka, vanligtvis gestaltat av Ekkungen (regerar mellan Yule-Litha, årets ljusa halva) och Järnekskungen (regerar mellan Litha-Yule, årets mörka halva). I äldre tider antog två personer att klä ut sig och föra en symbolisk strid. Detta är förresten något även jag har gjort med glimten i ögat tillsammans med min syster vid Litha för massa år sedan! Även fast det var ganska lite rituell känsla bakom det (eftersom hon inte är wiccan) så var det ändå väldigt roligt. Det kändes festligt att faktiskt vid Litha klä upp sig och binda kransar av sommarblommor och eklöv att ha på huvudet inför "striden". Men eftersom min syster skulle spela Järnekskungen satsade hon på en lite mer risig touch. :-) Sedan letade vi upp varsin stor gren att ha som vapen och smyckade även dem. Vi var himla tjusiga till slut och det finns väldigt söta kort från den dagen. Haha!
Vad som iallafall var spännande med ritualen som covenet skickade, var att Järnekskungen segrade, men blev sårad. Det gjorde mig väldigt konfunderad och jag undrade "Va?". Jag har inte frågat än, men tycker att det måste kunna förklaras av att solbarnet föds, och att han är Ekkungen. På så vis har man ju fint knutit samman de både myterna! :-)
Pluggtankar
Jag ändrade utseendet på bloggen för att det skulle bli lite lättare att läsa. Tycker det blev ganska fint. :-) Omväxling förnöjer.
Ja, vad kan jag skriva mer...? Råkade stöta på en tidigare lärare i dag, och påminde honom om att han fortfarande inte har skickat ett arbete om runor som han lovade. Jag fick följa med till hans rum där han började leta igenom alla sina skrymslen och vrår. De enda papperen som hela tiden dök upp var om den germanska ljudskridningen, men dem har jag ju redan fått. :-) Han är en trevlig prick, den där läraren, ler mycket. Jag tyckte mycket om hans föreläsningar och speciellt då han läste texter på fornnordiska, vilket jag berättade för honom. Då såg han till och med ännu gladare ut. Han hittade tyvärr inte arbetet, men lovade att leta runt mer. Han visade mig sitt fack där jag kunde gå och hämta arbetet. Very nice indeed. Jag frågade om det inte skulle gå någon kurs om runor och det skulle faktiskt börja en i vecka 4. Den ligger på måndagar kl 15.00. Jag vill gärna gå, men vet inte om jag kommer orka eller hinna. Står och väger. Det känns så tråkigt att inte avsluta kurser, som att man misslyckas. Jag gick ju aldrig klart en kvällskurs med dans förra vintern och det retar mig fortfarande lite. Måste bestämma mig fort om det här, för anmälningstiden var i princip slut.
Nu ska jag väl försöka få lite sömn så att jag kan plugga ordentligt i morgon. Repa med bandet ska jag göra också. Yes! Gjorde en ny låt i lördags när jag var i repan själv.
Slakt av Grimassi
"Witches, Pagans, and Wiccans have continued to perform them (ancient calls and gestures) since the days of antiquity -- the connections have never been lost or severed." s. 26
"One of my teachers once told me that if the Old Ways were to disappear, then the spirits of Nature would withdraw from humankind. The sun and moon would no longer rise, the seasons would not return, and the world would wither and die, but as long as one Wiccan practices the Old Ways all will be as it was in the time of our beginning." s. 27
Om vi ska titta på det första citatet, finns det ganska många som hävdar att de tillhör en obruten linje av häxor, en häxsläkt. På svenska forum har jag också stött på detta och tycker det är ganska intressant. Men det är inget jag direkt köper. :-) Den gode Gardner (som främst var den som grundade wicca) sade sig också ha blivit initierat av ett coven med gamla anor. När detta senare utreddes visade det sig inte vara speciellt troligt. Jag kan förstå att man hintar med något gammalt för att få mer cred, men att påstå att en tradition som häxkonsten har förts vidare sedan forntiden och att den skulle vara helt intakt tycker jag är att sätta sig själv i en tvivelaktig position. Nej, någon har läst för mycket Margaret Murray!
Det andra citatet skrattade jag nog mest högt åt när jag läste, eftersom det lät lite inbilskt. Till och med lät det ganska vidskepligt, som gamla kulthandlingar man var tvungna att utföra för att försäkra sig om att solen skulle gå upp. Nej, jag tror att solen kommer gå upp ändå, hur mycket vi än vill tro det är vi nog inte så oumbärliga. :-)
Över lag tycker jag inte att det har stått mycket alls om wicca i boken ännu, och jag är ändå på kapitel fem. Det talas mest om denna "obrutna häxtradition". När bokens underrubrik är Inner Teachings of the Craft förväntar jag mig faktiskt att få läsa om rituella traditioner inom wicca. I stället matas jag med samma gamla vanliga skåpmat: vilka örter som är bra att använda till vilken magi, vilka magiska associationer det finns till vilka örter, vilka kristaller som är bra till vad, vilka kristaller som hör ihop med vilka himlakroppar, vilka kristaller som stimulerar chakran etc. Ja, ni fattar... listan kan göras lång och nästan alla böcker innehåller detta tyvärr. Kom med något nytt! Att skriva långa listor med korrespondenser känns bara som utfyllnad, för att boken ska bli tillräckligt lång för att få publiceras.
Inte ens kapitel tio, som heter Understanding Wiccan Rites verkar ge någon fördjupad syn, efter en snabb skumläsning. Grimassi tar upp cirkelns uppbyggnad lite grand, ungefär som alla andra författare gör, och hur man kan göra för att kalla in krafterna. Mitt i kapitlet finns också en rubrik som heter Being of the Blood, som handlar om hur man förr trodde att vissa andliga ledare var nedstigna från gudarna och hur man trodde att alla i den familjen hade psykiska förmågor etc. Därför ska tydligen kyrkan ha mördat hela familjer när det begav sig, för att utrota blodet. Sedan förde man vidare blodet genom att dela vin (tydligen hade man också i lite blod) och kunde då också räkna sig tillhöra dem med det kungliga blodet. Vad detta har med wicca att göra kan jag bara fundera över...
Nej, för Gudinnans skull, satsa inte på den här boken! Jag är väldigt förvånad, eftersom jag tidigare har läst många positiva ord om Raven Grimassi, både om hans sätt att skriva och om innehållet. Jag är helt enkelt gruvligt besviken!
Efter mitt förra inlägg genomförde jag iallafall den där städningen och reningen. Ett tips från ett av mina gamla häxkursbrev var att gnida lite eterisk olja runt alla dörröppningar, så det provade jag. Jag använde kinesisk pepparmyntsolja, som luktar väldigt friskt. Min man låg och sov på soffan medan jag höll på och när han vaknade sa han "Det luktar godis." :-) Det är fantastiskt hur viktigt luktsinnet är och hur sällan man drar nytta av det när man utövar magi. Bara den fräscha doften gjorde intrycket av att man verkligen renade så mycket starkare! Medan jag gned in oljan bad jag att rummen skulle renas, ett i taget. Efter det blandade jag salt och vatten, välsignade det, och renade rummen på så vis också, genom att gå och skvätta vattnet med fingrarna. Efteråt kändes luften lättare, som den brukar efter en liknande behandling. :-)
Att utföra sådana här saker i vardagen gör att ens praktiserande känns så mycket mer vardagsnära. Det behöver verkligen inte vara pampiga ritualer jämt, men att göra något som stärker ens andliga band är belönande för ens inre. Let your inner witch come out to play! ;-)
Spådom
Men det har jag gjort i dag. Jag har åtagit mig att spå några via en community och i dag tog jag mig äntligen i kragen efter att ha skjutit upp det ett bra tag! Inser ju att ett bra tillfälle inte kommer av sig självt, man måste skapa det. Faktiskt. Men jag kan inte förstå vart tiden flyger iväg? Jag hade bara tre frågor men det tog nästan en timme! Det kändes lite märkligt när jag tittade på klockan. Plus sedan den tiden det tar att skriva ett personligt meddelande till var och en. Hoppas de ger mig ordentlig feedback nu! Annars jäklar... ;-) Så här såg det ungefär ut iallafall:
Andra saker jag tänkte syssla med i dag för att må bättre är att gå och handla och städa ordentligt hemma. Ska även göra en rening på det andliga planet, vilket absolut behövs. Sedan ska jag andas ut och läsa vidare i Wiccan Magick. Har inte kommit så långt, men jag är redan rätt negativt inställd. Gillar inte hans språk sådär jättemycket och så skriver han massa "historiska" saker det inte finns belägg för, utan att hänvisa till källor såklart. Det stör mig väldigt mycket, efter att ha blivit så forskningsinriktat präglad under universitetsåren. ;-) Jaja, den kanske artar sig.