Nu såg jag ut genom fönstret och upptäckte snöblandat regn som i maklig takt föll ner från den mörka, grådaskiga himlen. Igår var det så kallt att jag snart förutspådde snö, men det är verkligen inget jag längtar efter. :(

När jag ändå pratar om kalla saker kan jag passa på att rekommendera en ny, underhållande vampyrserie som jag helt har fastnat för: True Blood. Den är grymt bra och känns lite originell i sin gengre. Se den!

Nu ska jag försöka ta igen lite skolarbete, brygga kaffe, sedan repa, äta panacotta och se ett till mysigt avsnitt. :)

Ha en fin dag där ute!

Igår kväll var jag och en vän på föreläsningen om "häxor och häxeri genom tiderna". Hon som föreläste var från Ukraina och hennes svenska var inte så lätt att förstå sig på. Men den var i alla fall bättre än hennes skrift, som var så full av roliga stavfel att man satt och kämpade emot skrattsalvorna mellan hennes powerpoint-fönster. Smaka bara på detta ord: "rövkatt djur", som alltså troligtvis skulle ha varit rovkatter. Husdjur visste hon inte vad det hette utan skrev "pet djur" och Hekate blev "Gekate" och det var också så hon uttalade det. När det skulle stå att någon var förskräckligt ful, blev det "förskräckligt full". :D Jaja, men jag är inte här för att göra mig rolig på hennes bekostnad. Överlag var föreläsningen (det jag förstod av den) helt okej. Bättre än vad jag hade förväntat mig.

Det kanske mest intressanta som uppmärksammades var hur många attribut häxan har fått överta från olika gudinnor. Främst de gudinnor som kopplas till ofruktsamhet, ålderdom, jakt, strid, månen, underjorden eller natten. Här har vi t ex Hekate med sina tjutande hundar, Ishtar/Inanna som avbildas med ugglor, liksom Athena och Lakshmi. Vi har olika typer av ormgudinnor, Cerridwen med sin kittel och Baba Yaga med sin flygande mortel. Katten kan få sin förklaring i t ex Bastet eller Freja.

De lyckade försöken att demonisera de förkristna religionernas gudar och gudinnor tycker jag bara är sorgliga. De behornade gudomarna Pan, Cernunnos och Herne har fått stå modell för det yttersta "godas" motpol - Djävulen, Satan. Solgudarna Apollon, Lugh och Balder har blivit Lucifer, den högfärdiga ljusängeln som störtades. Även den gamla, visa gudinnan ska veta sin plats i psykets skamvrå. "Häxa" kallar man Henne, och ser inte att Hon skänker liv genom död. Man har reducerat och förminskat Gudinnan och hennes gestalter till att vara en ond, skrämmande, halvmänsklig varelse. Gömd i skuggorna.

Nu var det ett tag sedan jag skrev något. Jag kämpar fortfarande med förkylningen, men mår hyfsat bra nu. Nyss skickade jag iväg en beställning till Adlibris.se. Dessa böcker ska jag njuta av framöver:

Tro det eller ej, men jag börjar känna mig lite bättre nu! I dag har jag till och med lämnat min håla för att hämta mitt Ellospaket, trots blåst och kallt regn i ansiktet. Jag tycker nästan att man kan känna hur hösten övergår till vinter. Brrr!

I går kväll kollade jag på en spännande dokumentär som jag kommit över på... ehum... något sätt. "The Occult Experience". Någon som har sett den? Jag kan verkligen rekommendera den i alla fall, den innehöll många skumma, underhållande typer och situationer. Roligast för mig var att se några tidiga wiccaner såsom paret Farrar, Alex Sanders och Selena Fox. Kul att få en inblick i traditionell wicca genom det rörliga bildmediet. Andra roliga typer i dokumentären var LaVey, några från Temple of Seth, Fellowship of Isis, HR Giger och Michael Harner. En riktigt intressant kompott alltså. Se den!

Det här inlägget blir lite off topic, som en hel del annat på bloggen. ;) Men jag måste skriva av mig lite glädje. I vår ska jag skriva mitt examensarbete och de nya reglerna är att alla måste skriva i par. Jag kände inte så många som ska läsa pedagogiskt arbete block 3 så nervositeten började komma; vem tusan ska jag skriva med?! En tjej kände jag lite löst från förra terminen och henne har jag försökt jaga utan framgång. Jag ville helst fråga henne öga mot öga, men hon envisades med att ställa in våra möten. När jag var på informationsmötet om examensarbetet i torsdags ringde jag (hon svarade inte) och skickade sms där jag frågade om hon ville skriva med mig och bad henne att höra av sig.

Hela helgen gick utan ett pip så nu ringde jag. Och jag fick positivt besked! Toppen. :) Det hade varit jobbigt att bli ihopparad med någon man inte känner och som förmodligen bor långt ifrån. Nu bor vi i samma stad, har läst samma inriktning och kommer bra överens än så länge. En stor sten föll från mina axlar i dag.

Värre är det med förkylningen, som faktiskt bara blir värre. Det har gått från halsen, till näsan, till bröstet. Jaja, jag ska inte gå in på äckliga detaljer men just nu är det inget vidare ställt med mig. Jag blir nog hemma i morgon med. Något jag ser fram emot är dock den 29:e. Då är det en föreläsning om häxor som jag och några kompisar ska gå på, och innan hade jag tänkt bjuda på te och scones. :)

Nu är jag bitter, det här förkylningslivet suger verkligen! Vem kan fokusera på skolarbete när man måste rusa upp för att snyta sig var tionde minut?! Och för varje gång man gör det blir huden runt näsan rödare och rödare av det riviga hushållspapperet. *snyft* Det är verkligen syyyyyyyynd om mig! Haha. Nu väntar jag bara på att maken ska gå och handla näsdukar, apelsiner, kanelstänger, mackor och annat viktigt. Själv ska jag nog kura ihop mig i soffan och skjuta skolarbetet på kvällen i stället...

Vad lustigt det känns i efterhand när man som wiccan drömmer att man utropar "Jag älskar forn sed!" samtidigt som man vid en sjö just ska vara med om någon ceremoni. I nästa kast står man plötsligt på en scen i en skönhetstävling (självfallet har jag även blivit blond), där momentet som väntar är att stå och locka håret med ena handen samtidigt som man med den andra håller en mikrofon. Vilken låt som helst kan komma och då förväntas man sjunga med. Innan min låt kom igång försökte jag vara lite rolig för publiken -- ifall jag inte alls skulle känna igen låten kunde jag åtminstone plocka några humorpoäng -- genom att peka menande mellan locktången och mitt hår. I högtalaren ropades det upp att det skulle vara en duett mellan Céline Dion och någon mer. Ooops! tänkte jag och stålsatte mig. Men istället kom Per Gessles "Här kommer alla känslorna (på en och samma gång)" och jag lyckades faktiskt knipa några rader, samtidigt som jag rullade någon hårslinga lite halvengagerat. Jag tyckte mig se mammas stolta ansikte i publiken.

Efter att ha vaknat ur ett sådant dröm-medley kände jag att en stor kopp varm choklad med vispgrädde var på sin plats. ;)