Jag påstår inte att jag är döhaj på det här med new age, men jag ska ändå försöka reda ut detta. Vi får se hur det går. Skriver jag något som är fel får ni gärna rätta mig.

Alltför ofta ser jag att wicca hamnar inom facket för new age. Visst finns det likheter, men det gör det också mellan new age och österländska religioner, eller mellan österländska religioner och wicca. Ändå drar man en skiljegräns mellan dessa.

New age är inte en religion, utan en rörelse. Vissa hävdar ibland motsatsen, men jag vet ingenstans där new age är erkänd som en religion, det är å andra sidan wicca. Wicca är en religion som på senare år förvisso har ganska lösa ramar, men de finns där. New age omfattar en sådan mängd av olika inriktningar, terapier, föreställningar med mera att det är mycket svårt att dra en gräns mellan vad som är new age och inte. Allt som de som säger sig praktisera new age gör verkar vara new age.

Enligt boken Perspektiv på new age av Sven Magnusson, menar en viss David Spangler att kärnan i new age-tänkandet är att allt liv är heligt. Detta är förvisso något vi som wiccaner kan hålla med om, men när jag läser på forum där man sysslar med new age upplever jag inte alls att det är vad man fokuserar på i sitt "utövande".

Efter att ha bläddrat igenom Perspektiv på new age medger jag att grundvärderingarna ofta är mycket lika wiccas (omsorgen för djur och natur, insikten att allt liv hänger samman och är heligt, den holistiska och optimistiska synen på människan m.m.), men på något vis verkar den folkliga new age-rörelsen ha rört sig ganska långt bort från detta. De jag har diskuterat t ex miljöansvar med har tyckt att det räcker med att gå massa kurser och utveckla sig själva andligt så ska resten tydligen ordna sig självt, eftersom allt hänger samman. Detta låter lite förenklat i mina öron, eller som min man skulle ha sagt: 10 000 tjockispoäng till dem!

New age:are gillar som sagt att springa på kurser i andlig utveckling, något som kursansvarige tar hutlösa summor för, ofta med motiveringen "Det enda moderna människor förstår värdet av är pengar. Betalar de för det uppskattar de det mer." Vad hände med den positiva synen på människan?!

Någon som kan formulera sig om new age på ett sätt jag också uppfattar det är Petra Junus som har forskat om Gudinnerörelsen i Sverige. Hon skriver att dagens gudinnerörelser och neopaganister (det ska väl vara jag det) tar avstånd från new age-rörelsen, som har blivit allt mer kommersialiserad. New age har blivit en individualistisk terapirörelse med tydliga anti-politiska och anti-rituella element. Junus refererar till Monica Sjöö som har skrivit:

Pagans believe that the creative force of life does not originate from a transcendent outside force (God), but is immanent in nature and the Earth. The them (the New Agers), spirit is, as to all patriarchal men throughout history, an omnipotent and disembodied transcendent male mind which controls matter.

Junus skriver vidare att new age-rörelsen är fixerad vid ljus, ande och medvetande. Man föreställer sig att medvetandet (tankarna) kontrollerar materien och att vi genom våra tankar skapar vår egen verklighet. Av detta följer att om man väljer att tro att man inte längre är förtryckt (som kvinna, svart, homosexuell etc), då försvinner förtrycket. New age-filosofin osynliggör därmed det strukturella förtryck som faktiskt existerar och motarbetar alla typer av motståndsrörelser, eftersom det per definition är "negativa tankar" som ligger bakom motstånd. Inspirerade av de österländska karmaföreställningarna kan därför välnärda amerikanska medelklassmänniskor rättfärdiga västerlandets överflödsliv och mena att de som föds i svält, krig och fattigdom själva har orsakat sitt lidande. Gudinnan som symbol har också inkluderats i det dualistiska new age-tänkandet. Här uppfattar man Gudinnan som en manifestation av Gud, som den högsta (manliga) gudens kvinnliga sida. När man talar om att helbrägdagöra Moder Jord är andemeningen att detta endast kan ske genom transcendenta manliga krafter som kontrollerar jorden. I de gudinnebilder som produceras inom new age framställs gudinnan genomgående som vit, blond, ung och sexuellt tilldragande för män.

---

För att runda av detta vill jag bara förklara varför jag inte vill bli förknippad med new age. Det handlar väl egentligen inte så mycket om rörelsen i sig, utan om människorna som säger sig tillhöra rörelsen. Av vad jag har kunnat uttyda har rörelsen från början haft väldigt fina ideal, men dessa verkar ha förvanskats av pengahungriga, makttörstande personer. I släptåg följer folk som så gärna vill ägna sig åt "ljuset" och "det goda" och som verkar tro att man kan förändra världen genom att utöva healing på sin katt. Något som har nämnts som kritik i alla källor jag har läst är att mentaliteten inom new age är att man inte får ifrågasätta. Forskaren och författaren Olof Hammer säger i en intervju att om man försöker att diskutera och granska, blir en del människor fruktansvärt upprörda. Jag har själv varit inne på olika diskussionsforum där det har skett väldigt obehagliga saker. En person säger något som går emot den allmänna uppfattningen och får helt plötsligt en vargflock över sig som river och biter och hugger mot den ensamme. Det kan nästan klassas som mobbing. Av vuxna människor. Det är inte förmildrande bara för att det händer på Internet.

Det känns verkligen som att det stämmer att new age:are är besatta av "ljuset". Hur kan jag göra för att leva mitt liv mer i ljuset? och dylika frågor kan man se på forum. Någon balans mellan ljus och mörker, manligt och kvinnligt etc, talas det sällan om. Det är bara ena sidan av myntet man är intresserad av.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att till skillnad från monoteistiska religioners Gud  tillåter inte wiccas gudsuppfattning oss att bli besatta av det gudomliga, det omänskliga, det övervärldsliga. Om någon vill fly från verkligheten genom "andlighet", "himlen" eller "upplysning", får de tydligt veta att det gudomliga existerar här, i den sinnliga världen. Det här är något jag personligen ser som en mycket tydlig punkt som skiljer wicca från new age. Inom new age verkar tillvaron mycket gå ut på att nå "upplysning" och man strävar uppåt och utåt, bortåt. Man söker sina rötter i stjärnorna och rymden och kanaliserar överjordiska mästare. Wiccaner söker snarare inåt och nedåt, mot jorden.

Det här inlägget blev kanske lite rörigt och det är ganska sent, men jag har nog ändå fått sagt ungefär vad jag ville säga. Nog för att det finns vissa likheter mellan wicca och new age, men jag tänker banne mig inte sätta likhetstecken mellan dem!

Igår fyllde min man 25, eller ett kvarts sekel, som han brukar säga. I lördags var en del av hans familj och lite kompisar här och gratulerade honom, men igår var det bara vi. Vilket härligt ord, vi. ;-) På dagen tog vi det bara lugnt, eftersom vi blir helt utmattade av att ha så mycket folk över på en gång. Vi har båda ett lätt asocialt drag som dock inte gäller mot varandra, som tur är. På kvällen gick vi ut och åt och jag drack rödvin på restaurangen för första gången. Haha. Av min svärmor fick vi två fina blå soffor (som är underbart mjuka!) och en korgstol till hallen. Katterna är i full fart med att håra ner och kloa på allt och jag springer här lite fram och tillbaka och förmanar dem. Men tror ni det hjälper? De är som elefanter i en porslinsbutik.



Funderar mer och mer allvarligt på att gå med i vitkaförbundet, men jag väntar nog till januari, annars måste jag betala då igen och jag är snål. Det är iofs inte så mycket pengar det rör sig om (180 kr) men jag får väl skylla på att jag är student. Anledningen till att jag överväger detta är att jag har kastats mot det hållet ett tag, vilket jag har nämnt i bloggen, och dessutom känner jag att det vore kul att bidra till en förening, att engagera mig. Senast igår var det någon från förbundet som hade skrivit i min gästbok och undrat om de fick använda en av mina texter till föreningstidningen.



På grund av min mans intelligenta synpunkter ska jag ändra min Samhainåkallan något. Istället för Hekate ska jag rikta åkallan till Morrigan. Det har förresten visat sig att vi ska fira med covenet kvällen innan. Ojoj, men jag tror jag hinner hem. Skulle vara jätteroligt att få fira två gånger med olika grupper, vilken lyx! Men covenet kommer alltid i första hand i sådana här frågor.


Får se om jag kan uppdatera lite senare med mer vettiga grejer. Just nu behöver jag verkligen plugga en stund!

Just nu är jag ganska uttråkad, men lite för trött för att ta mig an någonting. Jag känner för att göra något kreativt men finner ändå ingen inspiration. Jag skulle vilja uppdatera hemsidan, skriva en ritual eller vad som helst! Men hjärnan arbetar långsamt just nu. Jag har ätit så himla mycket sötsaker + druckit kaffe så huvudet har väl ballat ur av allt socker och koffein! :-) Jag har bakat väldigt mycket senaste veckan; först var det tekakor, sedan chokladkladdkaka och idag jättemuffins med dumlekola i. Fortsätter jag såhär blir jag tjock. Haha, tur att jag rör mycket på mig och att jag inte har bil (eller snarare eftersom jag inte har bil).

Nästa ämne jag skulle vilja skriva om här i bloggen är en utredning om varför wicca inte är new age. Många tror visst att det är så, vilket är lite synd när new age är mer eller mindre ett skällsord i mina kretsar. Får se när jag orkar ta mig an det. Iallafall inte ikväll.

Mina planer för imorgon är att gå upp i skaplig tid och inte sova till 11-12 som det så ofta blir när jag är ledig. Sedan ska jag dammsuga, diska, promenera och plugga. Kanske inte just i den ordningen.

Nu ska jag helt färdigställa mitt Samhain-altare och sedan repetera lite ur Nattskogens häxkurs. Det är bra grejer. :-)

Nu har jag uppfört mig ganska underligt ett tag. Jag har inte pluggat på hela veckan (förutom kanske fyra sidor som jag läste i måndags) och i förrgår var första gången på jag minns inte hur länge som jag sket i att gå på en föreläsning! 0_o  Jag känner mig liksom lite stum och tom inombords, trött och orkeslös. Men wiccarelaterade saker har jag gjort hela veckan, så på det planet råder kreativitet, det håller mig igång över huvud taget. Jag har t ex satt in de lappar man brukar få med när man köper kristaller, i en bok, jag har ordnat upp min Pärm of Shadows (haha!) så den nu är välfylld och sorterad och jag har börjat skriva en åkallan till Samhain. Tänkte skriva den här, så kanske jag kan få lite synpunkter...? ;-)

För den som läser och inte riktigt vet vad jag dillar om, firas Samhain den 31 oktober som den sista skördehögtiden. I myten har Guden (som representeras av växtligheten) offrat sig för att livet ska kunna fortgå. Att Guden försvinner märker vi av solen som också "går i vila" för att återfödas med Guden vid vintersolståndet, då dagarna åter blir längre. Gudinnan byter skepnad till sin aspekt som den gamla och vid Samhain minns vi våra förfäder och släktingar som har gått vidare. Detta är inget kristet påfund, utan övertogs från kelternas högtid Samhain för mycket länge sedan. Samhain var också kelternas nyår och man trodde att gränsen mellan de levande och de dödas värld var speciellt tunn, vilket lämpade sig för divination (spåkonst). Men nu över till åkallan, jag hoppas förresten att den ska ackompanjeras av trummor:


Vi kallar dig, Stora Gudinna, som nu byter skepnad från Moder till Dödshäxa när hjulet vrider sig.
Du ger oss mörker, och därigenom kan vi konfrontera våra rädslor och finna vårt inre ljus.
Du ger oss vila, och därigenom kan vi bli stärkta och återfå våra perspektiv.
Du ger oss död, och därigenom kan vi tillägna oss visdom om livets cykler, och veta att all död leder till återfödelse.
Kom till oss denna Samhain. Kom som Hecate, som möter oss vid livets alla vägskäl. Kom, Hecate, med dina ylande hundar i släptåg och med din mörka mantel som breder ut sig över himlavalvet. I din hand bär du facklan med dagens sista ljus och dina spår lämnar frost på den lövbeklädda marken. Kom, Mörka Moder, och lägg jorden kall under dina tunga steg. Dra tillbaks livet till ditt sköte. Rena oss genom döden och blås din livgivande andedräkt in i oss igen. Lär oss om livets cykler genom din vidröring denna Samhain, för utan vinter finns det ingen vår, utan död inget liv.

Vi kallar på dig, Store Gud, innan din resa till Dödsriket.
Under året har vi sett dig födas, växa upp och förenas med Gudinnan innan din kraft försvagades. Vi har följt din dans i naturen; från frö till knopp, från knopp till blomma, från blomma till frukt.
Det är Dig vi har skördat på fälten, det är Dig vi har gripit från träden, det är Dig vi har plockat i skogarna. Det är Dig vi ställer fram på våra bord och det är Dig vi ständigt förenar oss med, för varje tugga vi tar.
Tack vare att du offrar dig kan livet fortgå, och vi tar emot ditt offer med stor tacksamhet och vet att du snart kommer att återfödas på nytt.
Cernunnos, var med oss denna Samhain. Kom oss till mötes din sista natt på den här sidan av slöjan. Kom åtföljd av skogens vilda djur; hjorten och älgen, vargen och räven, haren och järven.
Kom med höstlöv i ditt vita skägg, krönt med vintergröna runt dina horn. Kom med höstens doft och kalla vindar, kom med trummans takt och vinterns sånger. Låt våra ögon se förbi livets slöjor och skåda bortom. Låt oss se in i oändligheten och in i oss själva denna Samhain.
Må det så ske!


Åh vad jag längtar till Samhain nu! Jag har redan valt ut duk och ljus till mitt altare. Det verkar som att jag ska fira med covenet också, vilket blir underbart. Jag har saknat dem så myyyyycket och kan inte vänta tills jag får se dem igen!

Ikväll ska förresten jag, min man och vårt kompispar gå på musikal! Haha, ska bli spännande. Nu ska jag baka de supersmarriga tekakorna! :-D