wicca and all things awesome -

Nymåne

image52


Ännu en härlig morgon. Hade chansen till lååååång sovmorgon med min älskling, men gick upp kl. 09.05 när jag fick sms från min klasskamrat. Efter det kände jag mig så pigg och glad att jag inte alls ville somna om. Vi gick upp och åt en god frukost i lugn och ro, gullade med katterna och fixade med diskmaskinen. Vardagspyssel. Efter frukosten gick älsklingen iväg för ännu ett möte med kommunen och jag sitter här och ska försöka skapa en ritual tills ikväll när det är nymåne. Ska försöka utgå från fullmåneritualen och bara anpassa den med lite andra texter kanske... Får se. :-) Det känns så roligt att skapa nytt iallafall, så jag ska sätta igång nu!


Blessed be the Maiden within me
For she bringeth courage and freedom
Blessed be the Mother within me
For she bringeth love and life
Blessed be the Crone within me
For she bringeth wisdom and understanding

(Shekhinah Mountainwater)

Svammel

Tycker jag har varit ganska duktig nu på morgonen. Gick upp när posten kom (Nemi kom!), duschade, ringde syster yster, städade där jag lovat att jag skulle städa, plockade ur och in i diskmaskinen, satte igång den och åt frukost. För en gångs skull åt jag vid köksbordet! Åt mycket: youghurt med crunch müsli, en smörgås med ost och gurka och en kopp te, samtidigt som jag läste Nemi. Så nu är jag mätt och belåten. Min klasskamrat ringde och frågade om morgondagen, trevligt.

Det ringde precis någon från kommunen och sökte min man, eftersom han håller på och anordnar en spelning. Jäkla pucko det var, lät helt störd och dum i huvudet. Svarar man för snabbt i vår telefon hörs inte det första man säger, och det hände nu. Så eftersom ingen sa något så sa jag "hallå?", och sedan började den där obehagliga rösten att prata och fråga varför jag bara hade sagt hallå osv... Blä. Hoppas jag slipper prata mer med honom/henne. Hörde inte ens om det var en man eller kvinna.

Min syster kanske kommer över om ett tag, hon skulle gå till mormor först. Hon blev närmast kommenderad att gå dit. Jag är glad att jag slipper beblanda mig med den människan mer. Usch. Jag känner mig ganska anti idag, och jag låter nog anti också. Längtar tills min älskling kommer hem.

I fredags var jag på födelsedagsfest hos en annan klasskamrat, en wiccan. Hittade för en gångs skull perfekta presenter. Det var bara att köpa något som jag själv skulle ha blivit glad för. :-) Min man tycker iallafall att jag har blivit mycket mer social och det stämmer att jag umgås mer lite fler människor nu... Känns annorlunda!

Något har kommit i vägen för mabonfirandet i covenet. Jag hoppas verkligen att det löser sig. :-(

Jag måste också se till att ta tag i caféträffen! *sparkar mig själv*


En fin video! Jag älskar låten

The Charge of the Goddess

image49  image50

Så här ser jag och min man ut, iallafall om vi vore klippdockor. Haha! Såg länken på
Marias sida (visst blev det lite likt, Maria?!). Om du vill göra om dig själv till klippdocka är länken här. Rolig grej!

Har hunnit läsa lite mer i boken Listening People, Speaking Earth, som jag skrev om förra gången. Den är jättebra och jag har fått flera aha-upplevelser som jag tänkte skriva om. Har än så länge bara läst kapitlena om årshjulet och häxkonst (häxkonst och wicca används synonymt i boken). Bland annat går författaren igenom Doreen Valientes text The Charge of the Goddess, som ingen wiccan kan ha missat. I annat fall får de bakläxa. ;-)

I texten uppenbarar Gudinnan sig, hon berättar när och hur man bör närma sig henne (vid fullmåne, med skönhet, styrka, kraft, medkänsla, heder och ödmjukhet, munterhet och vördnad i sitt hjärta. Med sin nakenhet, musik, dans och kärlek) och var hon manifesterar sig i naturen (Jorden, månen, vatten, hjärtats önskningar, naturens själ, döden). Vad författaren anser vara den viktigaste delen i texten är där det fastslås att det du inte kan finna inom dig, kommer du heller aldrig att finna utanför dig själv. Två viktiga saker kan vi lära oss av detta. Att det gudomliga upplevs i vardagliga ting - jorden och månen, mat, dryck, dans, människokroppen, humor och musik. Allt vi behöver för att uppleva Guden och Gudinnan har vi redan, de är redan allting och behöver inte uppenbara sig ytterligare. Om någon söker efter Gudinnan sänder hon honom eller henne tillbaka till sig själv, för självutforskande och självutveckling.

Författaren skriver att till skillnad från monoteistiska religioners Gud så tillåter inte wiccas gudsuppfattning oss att bli besatta av det gudomliga, det omänskliga, det övervärldsliga. Om någon vill fly från verkligheten genom "andlighet", "himlen" eller "upplysning", får de tydligt veta att det gudomliga existerar här, i den sinnliga världen. Det här är något jag personligen ser som en mycket tydlig punkt som skiljer wicca från new age. Inom new age verkar tillvaron mycket gå ut på att nå "upplysning" och man strävar uppåt och utåt, bortåt. Man söker sina rötter i stjärnorna och rymden och kanaliserar överjordiska mästare. Wiccaner söker snarare inåt och nedåt, mot jorden.

Till alla som har undrat står det förresten att ordet rede (som i the wiccan rede) är ett ålderdomligt uttryck för "klokt råd", eller "uppmaning". Så, då har vi rett ut det också.

Ängeln dricker måndagsöl

Nu är tentan skriven! Jag har ingen aning om hur det gick, så alla där ute som läser: håll tummarna!

Efter tentan hade vi ett hål på fyra timmar innan nästa lektion, och jag och en kursare hade bestämt oss för att roa oss på stan. Jag såg fram emot det, för vi har inte direkt umgåtts tidigare, men det är en tjej jag tycker är rolig och trevlig. När vi kommit ner till stan sa hon på skämt att vi kunde ju ta en öl sedan. Jag nappade direkt och tyckte det var en jätterolig idé (bara för att det var totalt fel tillfälle egentligen), så efter shoppingen (jag köpte en stor förgylld keramiksol som jag ska hänga upp vid vintersolståndet, och en rökelse med lukten mysk och hallon) och lunchen gick vi och tog varsin öl för att fira att vi gjort tentan (fast hon drack faktiskt två). Hmmm... öl en måndag strax efter lunchtid. Det kändes som att folk tittade lite, men det gjorde inte så mycket. Vi hade skitkul och flummade loss och diskuterade hejvilt. För att inte lukta öl på nästa föreläsning åt vi Fisherman´s Friend. Det var mycket lyckat iallafall.

På stället där jag köpte rökelsen säljer de också vanliga new age-grejer. Min kursare började fråga mig massa saker, t ex "vad är regression/affirmation/hästen med den konstiga slangen i pannan?" :-D Jag svarade ganska lätt och ledigt på allt hon kastade på mig och fick lite glad förvåning från hennes sida. "Har du ett speciellt intresse för det här?", frågade hon. "Ja, det skulle man nog kunna säga", svarade jag.

När jag var inne en snabbis på universitetsbiblioteket sökte jag mig mot hyllorna med religion och fann två böcker jag inte kunde stå emot. Listening People Speaking Earth. Contemporary Paganism av Graham Harvey och The Paganism Reader av Chas S. Clifton och Graham Harvey. De verkar innehålla massa spännande kapitel och ämnen och jag kan knappt bärga mig att sätta tänderna i dem!

Eftersom skrivaren här hemma har bestämt sig för att lägga av var jag tvungen att skriva ut mabonritualen på universitetet idag. Det var lite nervöst, men jag tror inte jag lämnade några spår efter mig. :-)




Pratade ikväll med en kille på msn som jag sporadiskt har kontakt med. Han är ganska mycket yngre än jag, men jag känner igen mig själv i honom, och de tankarna jag hade i den åldern. På grund av det känner jag att jag gärna vill vara där för honom och muntra upp honom när han mår dåligt, så att han inte ska känna sig ensam. Ikväll skrev han att det var slut med flickvännen:

Jag säger:
Tråkigt att höra...  

Han säger:
är van vid att bli sviken

Jag säger:
Det hör till livet tyvärr. Men på något sätt kan man inte stänga av det där, då kan man aldrig bli lycklig. Man kan ju däremot välja lite vilka människor man släpper inpå livet.

Jag säger:
En balansgång är nog viktig.

Han säger:
balans är viktigt ja:/

Han säger:
tror jag missade det 

Jag säger:
Det finns fler försök! Det är det som är underbart med livet, det finns ständigt nya saker att lära sig. Har man gjort fel en gång, kan man försöka hantera det bättre nästa gång.

Han säger:
jo

Han säger:
det är därför du är en ängel för mig

Jag säger:
Är jag?  :-)

Han säger:
du har en tendens att alltid dyka upp när jag som mest behöver det 

Jag säger:
Jag är glad att kunna stå till tjänst!

Jag säger:
Ibland behöver någon bara poängtera andra sidan av myntet, eller hur? ;-)

Han säger:
jo...du är min bra sida av myntet^^


Blir så glad över att kunna få någon att känna sig lite bättre till mods. Har nog en ganska omvårdande natur, jag ville ju bli kurator egentligen. :-) Men alla människor vill känna sig behövda, känna att de uträttar något, betyder något... Det är en fantastisk drivkraft!




Har lovat min man att skriva in ett underbart roligt skämt som han drog förra veckan. Det var innan fullmånen, och jag låg och bläddrade i min gamla BoS. Då kom jag fram till en tabell med runorna i futharken. Min man fick syn på runan "ken" och frågade: "Var är Barbie-runan då?" *asg* Det var så himla kul!


Diana

image48

Jag hade så trevligt när jag firade fullmåne senast, att jag redan nu börjar planera att fira nymåne! Det är lite vanebildande. Som jag har läst på ett svenskt forum var det många som reagerade speciellt på fullmånen som var... Hmmmm... På statyn här ovanför ses gudinnan Diana/Artemis, tvillingsyster till guden Apollon som kopplas till solen och därför associeras Diana med månen, jakt, hundar och vilda djur. Hennes namn liknar romarnas ord för himmel (dium) och dagsljus (dius). Hon åkallades som fruktbarhetsgudinna av romerska kvinnor.

I går var vi på marknad. Jag köpte små hårspännen, marknadsgodis och te som hette Vikingblandning. Det var trevligt. Sedan åkte vi och åt på kinarestaurang. Som vanligt åt jag för mycket.

Jag längtar något enormt till mabonfirandet! Men det är inte oöverskådligt lång tid kvar, tack och lov.

Bah, nu hinner jag inte skriva mer för jag måste fortsätta plugga till fonetiktentan imorgon. *sur*


Tarot, mabon

image28



Fonetikkursen just nu är ett gissel! Undrar om jag klarar tentan på måndag? Vet att jag borde ha pluggat hårdare de senaste dagarna, men jag har ju varit så in i märgen trött! Det funkar dock ganska bra i övrigt där ute och jag umgås med trevliga personer.

Drog nyss ett tarotkort som ska vägleda mig till Mabon. Fast i praktiken blev det två kort, för jag kände att det skulle vara så den här gången. :-) Det blev Översteprästinnan och 6 i pentagram. Följande information är hämtad från
tarot

Six of Pentacles

A wealthy man holding scales hands out money to the poor. This card really reflects the idea of all the 6's--how give and take creates balance and harmony. The man wants to balance the scales, but has one coin too many. By giving it away, he gets his balanced scales, and the beggar benefits. Thus, the prediction of this card is that money, work or health woes can be solved by way of a gift, benefit, free promotional items or scholarship. They need to give it away, you can really use it, so take it. Balance achieved, problem solved on both sides. Alternately, this card can also indicate the opposite as well, the Querent, if well off, might be reminded that generosity is a good way to solve other problems. Need a tax break? Give to charity. Two problems solved, harmony restored.


The High Priestess: Basic Tarot Meaning

The High Priestess is the card of knowledge, instinctual, supernatural, secret knowledge. She holds scrolls of arcane information that she might, or might not reveal to you. The moon crown on her head as well as the crescent by her foot indicates her willingness to illuminate what you otherwise might not see, reveal the secrets you need to know in order to make a decision about a problem or a job, an investment, love, career, family, etc.


And, finally, there is, behind her throne, the curtain that leads to the deepest, most esoteric and secret knowledge; the pomegranates that decorate it remind us of Persephone, who was taken down into the land of the dead, ate its fruit, and became the only goddess allowed to travel to and from that strange land. Which indicates that when you get the High Priestess, you're going to be learning some very odd things. Very odd.


Kan ju bli spännande. :-)

Fick reda på att en bekant till oss har fått sin diagnos äntligen, efter två år. Han är schizofren med depressiva och maniska drag. Jag frågade hur läkarna äntligen hade kommit fram till det? Tydligen har han börjat få minnesluckor och har därför köpt sig en filmkamera för att kunna dokumentera sin sjukdom och samtidigt kunna hålla reda på vad som händer. I mitt stilla sinne undrar jag om det inte är rimligt att all medicin de pumpar in i honom lika gärna skulle kunna orsaka minnesluckor? Jag blir så illa berörd av vårt samhälle idag och hur man behandlar psykiskt sjuka. Att ge dem ett beroende av medicin som bara lindrar eller undertrycker deras sjukdom är ingen lösning, det är en återvändsgränd. Hur ofta blir personerna friska? Jag tror stenhårt på att det finns andra, bättre behandlingsmetoder.

I dag när jag öppnade mailen blev jag så glad: mabonritualen hade kommit! Det första jag läste fick mig dock att skratta nervöst, jag ska leda en spiraldans! :-D Jag pratade med ÖPA (skriver det bara för att jag kan) på telefon och om hon tror att jag fixar det så gör jag säkert det. Det ska bli kul!

Nu ska jag lägga mig och hoppas att jag känner mig utvilad och beredd att ta tag i fonetiken imorgon.



Det vatten du hämtar ur bäcken
lär dig känna källan

(japanskt ordspråk)


Fullmåne!


 image46

Hej alla!

Jag har för en gångs skull firat fullmåne! *lycklig* För ungefär ett år sedan skrev jag i ett inlägg att jag hade fått till mig att fira och hedra min kvinnlighet vid esbat. Problemet är att jag inte har kommit underfund (och inte funderat så mycket över) med vad det innebär! Vad är allmängiltigt kvinnligt? Finns det? Vad innebär det att vara kvinna i dagens samhälle? Det här är frågor jag behöver närma mig och som jag ska jobba med ett tag framöver.

I går fick jag ett ryck sent på natten och började läsa igenom mina gamla brev från häxkursen. Det var nog det som föranledde det hela, tror jag. ;-) Och då bestämde jag mig för att inte sluta kalla mig för häxa (har funderat länge på om jag verkligen vill kalla mig det). Häxa är inget negativt ord. Det är odefinierbart och luddigt däremot, men för den skull inte negativt! Jag tänker så här, att även om jag inte skulle vara just wiccan, skulle jag ändå behålla mycket av det jag gör, och då finns det inget annat fack än häxkonst. Om man nu gillar fack, vilket jag delvis gör för att det håller världen i ordning. Haha. Alla är så rädda för fack!

Hur som helst. Eftersom jag hade bestämt mig för att fira, var jag tvungen att bestämma mig för hur. Det var som sagt länge sedan jag firade fullmåne och jag har aldrig haft någon färdig modell att utgå från. Oftast har det handlat om healing för mig och så har jag gått på känn. Eller intuition, med ett finare ord. Nu sökte jag lite på Internet och ramlade in på en välbekant sida där jag hittade en vacker ritual, och en annan sida med en underbar text. Jag översatte allt till svenska, ändrade lite här och var, kombinerade dem och körde mer eller mindre igång. Här är man snabb i vändningarna! Hela gårdagen och idag har jag varit enormt frusen, och innan jag startade ritualen gick jag omkring här och huttrade. Men för tusan, när man slår cirkeln och sätter igång blir jag alltid varm! Det är fantastiskt och jag kan inte riktigt säga hur det går till. Man skapar en plats mellan världarna, och det är inte bara struntprat. Man drar upp energier och det påverkar förstås också, och man tänder ljus och rökelse... och kallar in kärleksfulla gudinnor förstås! :-D Allt detta påverkar.


Måste skriva texten jag hittade och översatte, så ni får läsa den. Jag tycker den är underbar och den klingar väldigt väl hos mig och min syn på Mångudinnan.


Jag är de tre månarnas gudinna
Jag är nattens härskarinna
Jag är jordens rikedom
Jag är månen och haven
Jag är allt som var, är och som ska komma
Ingen dödlig har någonsin skådat vad som döljer sig bakom min slöja,
för jag är i sanning mysteriernas härskarinna,
hon som vakar över nycklarna
Jag är allt levandes drottning, för jag är Naturens Gudinna
Jag ler, och månens strålar omfamnar allt
Samlas i hemlighet om ni måste,
men dröj ej kvar för länge bakom stängda dörrar,
för det är i jordens överflöd och himlens gränslöshet som mitt sanna tempel finns,
och månen, solen och stjärnorna ska bevara era hemligheter
Jag är allt detta och mer
Hör mina ord, mina barn, och glädj er
Sök mig i dessa ting, men framför allt,
i din egen själ, för det är där jag är
Jag har varit med dig från början
och jag ska vara med dig i slutet
Jag är begynnelsens livmoder
som ännu inte är föreställd eller känd


Jag tycker att den är fantastisk och jag ryser nästan varje gång jag läser den. Jag känner mig välsignad som fick känna hennes närvaro inatt. Jag fick ett namn av henne också, ett som jag ska använda när jag talar med henne. Jag såg ner i min bägare med vatten, och där låg den och glittrade. Pärla, alltid i det trygga havets omfamning. Så vill jag leva.


Terminsstart



Nu är jag grymt trött igen, jag hittar knappt tangenterna. Det är alltid jobbigt i början av en ny termin, helt plötsligt har man föreläsningar 08 varje morgon. Eftersom jag pendlar innebär det också att jag måste gå upp tidigare än de flesta andra. Första tentan är om en vecka, i fonetik. Lite intressant men mestadels jobbigt. Måste ta tag i grammatiken som jag har missat också... Undrar vad jag skulle göra om jag inte utbildade mig till lärare?! Vad skulle jag då ha gjort de gångna tre åren?

I går kväll mailade jag runt till lite folk som var intresserade av wiccaträffen. Det kan nog bli ett gäng och det känns så kul! Jag är riktigt uppspelt och ser mycket fram emot det.

Ikväll ska vi repa och jag har lite prestationsångest för att jag försöker skriva ihop en ny låttext. Brukar ha flyt annars, men nu har det hakat upp sig! Har en vers och refräng än så länge... Innan dess hade jag tänkt baka en paj. Björnbärspaj. Fick bara ett ryck.

Jag måste få skryta lite också. I går byggde jag ihop en BENNO-hylla från IKEA alldeles själv! Jag kom hem innan P och tänkte överraska honom, för han hade sagt - på ett mycket självklart vis - att han skulle bygga ihop den när han kom hem. Jag har alltid känt mig osäker på ritningar och dylikt, så jag ville mest testa om jag verkligen kunde göra det själv. Det var inga som helst problem. Jag är bäst. :-P P blev inte så förvånad som jag hade hoppats på, men kanske iallafall lite glad över att han slapp för en gångs skull...?


Peace out

Alternativ

Hej igen!

Andra dagen med reiki gick bra också, trots att jag blev en timme försenad pga tågen etc (jag ringde såklart i god tid). Det var trevligt att få sitt certifikat och så där, kände som "på riktigt" då. :-)

Men en sak som inte fanns i mina beräkningar hände under en praktisk del, då jag fick ta emot reiki. Jag och Sacred Raven hade pratat ganska mycket om drakar i några dagar via msn och det låg ganska nära ytan. Har jobbat lite med drakar förr, men sagt att jag inte kommer göra om det. Dock är det ganska lockande att plocka fram dem och leka och det var precis vad jag gjorde. Det resulterade inte i mycket mer än underliga tankar om människor som föda, sporadiska kramper i mitt mellangärde, ett skratt (som inte var mitt) och en vilja om att väsa. :-P Så inget farligt alltså, ingen märkte vad som hände. Jag berättade senare för Sacred Raven på msn, när han frågade varför jag försvann bort så fort efter övningen. Jag behövde några minuter att bli mig själv på, men jag märkte ändå senare att hon inte var helt borta, utan betraktade det hela från "baksätet". När jag såg ner på mina händer såg jag klor ett tag. Vi kan säga att det var min livliga fantasi. ;-P

Imorgon påbörjar jag mitt fjärde studieår på universitetet. Jösses vad det går undan! Det har hänt så mycket på de här åren. Katter, giftemål, coven, häxträffar mm. Jag har förändrats ganska mycket, blivit mycket mer öppen och har lättare för att prata med främmande människor, mer positivt inställd till människor överlag. Tycker kanske fortfarande att det finns fler idioter än folk som passar mig, men kan inse att jag också är en idiot emellanåt. Haha. Det jämnar ut sig. Tror också att jag har fått större självkänsla och självsäkerhet, eftersom jag hela tiden har blivit utmanad och faktiskt klarat av det! Jag litar mer till min egen förmåga (även om det är en bra bit kvar fortfarande) och vågar ta mig an mer.

Jag kollade för några dagar sedan hur det var att börja förra året efter sommaren. Ojojoj, vilken ångest jag hade då! Trodde inte att någon skulle tycka om mig. Men jag blev överraskad. Nu handlar det mer om själva studerandet, känner mig ganska trött på det men hoppas att jag kommer bli inspirerad. Tyvärr måste jag tenta om grammatiken. Berättade det för mamma i förrgår och hon blev nästan chockad. Har hon börjat vänja sig vid att jag kan lyckas med saker? ;-) *sade hon lite sarkastiskt*

När jag och pojken var i Sthlm och hälsade på henne köpte jag en tröja jag ska ha imorgon för att muntra upp mig själv. Haha! Märket är "Hell Bunny" och jag gillade alla kläder jättemycket! Där uppe såg vi hur många alternativa människor som helst och jag blev både avundsjuk och inspirerad. Jag vill också! Så jag ska försöka hitta tillbaka så smått. Inte för mycket, men jag kanske kan göra det lite subtilt? Nu ska jag ju ändå inte ut på någon skola på ett år så jag kan se ut hur fan jag vill när jag bara ska sitta och bokmala mig med litteraturhistoria! Moahahahahah!

(Min tröja har lila ränder istället för röda och är snyggare tycker jag.)


image45

Jag börjar 14.15 och håller på till 15.00 så det känns ju värt att åka in för bara 45 min. Men, men, introduktioner är introduktioner.

Reiki 1

Igår började äntligen Sacred Ravens kurs i reiki som jag har varit anmäld till ett bra tag. Reiki har jag velat prova i flera år. Ojojoj, massa år! Så jag blev så glad när jag fick chansen, till ett pris jag kunde godta. :-P

Jag kom med bussen till stationen ganska tidigt och väntade på att han skulle möta upp mig, så jag satte mig på en bänk. Efter ett tag kom en busschaufför gående mot mig och skulle in i byggnaden bakom mig. "Är det dagen efter eller?" Förvirrat såg jag upp. "Va? Nej. Va?" (Eller något liknande, mäkta intelligent for ur min mun.) "Jag trodde att du hade varit ute och festat och väntade på bussen hem." svarade han fnissande. "Jaså, ser jag så sliten ut?" frågade jag lite sarkastiskt. Han skrattade (åt sig själv antar jag) och gick in genom dörren på sidan, sedan stack han ut överkroppen: "Ha en bra dag!" Människor är bra underliga...

Ganska snabbt in i kursen (när vi kom till mer praktiska delar) märkte jag att "Wooo. Nu händer det nåt!"  Jag kände mycket energi i kroppen (eller ska jag börja säga "ki/chi"?) Absolut i en rörelse som hade renande inverkan, om jag inte minns fel. Initieringen var lite spännande också. När tecken ritades i luften över händerna kändes det som om spiralen snurrades upp. Det var just i händerna jag kände någon slags förändring, de kändes lite annorlunda, det var en annan sorts känsla i dem än tidigare.

Får skriva mer sen, nu måste jag gå till bussen för att åka in igen för den sista dagen. :-) Wish me luck.

Press

Hade tänkt skriva ett väldigt trevligt blogginlägg men så ringde min pojkvän och jag blev upprörd. Han bara tjatar om massa saker som ska göras och tas om hand innan handfästningen - och till på köpet bjuder han över sin syster och hennes kille några dagar innan. Utan att fråga mig såklart! Jag påpekade: "Är det verkligen bra med tanke på att vi kommer ha så mycket att göra?" "Då får vi väl göra det innan", sa han. Då blev jag ännu mer stressad. Inte visste jag att det skulle vara så förbaskad tärande att förbereda en handfästning/bröllop. Ändå är det inte så hemskt mycket, jag kan inte ens föreställa mig hur mycket press det läggs på en när man planerar ett större bröllop. Det måste vara fruktansvärt! Det är väldigt tärande för relationen också, så jag är glad att vi åker till Paris efteråt. Hoppas man kan varva ner när man är där. Och inte nog med att systern kommer som sagt, vi har två spelningar nästa vecka också! Alltså, nu när det hopar sig så här förstår jag inte hur jag ska klara det! Jag känner mig jäkligt trängd just nu och ångesten blir inte mindre för att det går så segt med klänningen. Jag jobbade med ärmarna i 1,5 timme i förmiddags men kom ingenstans! Jag bara sydde och sprättade, sydde och sprättade... FAN!

Sanndrömmar?

Om en halvtimme måste jag springa till tåget för att hinna till jobbet, så detta får gå fort. :-)

Det gick inte så jättebra att vara ensam igår, det resulterade i alldeles för många chokladmuffins, för mycket datasittande och uppesittande. Skulle egentligen ha fortsatt att sy, men jag hade huvudvärk och kände mig således apatisk. Men idag gör jag ett nytt försök och det har börjat ganska lovande. Förmodligen beror det på att jag ska jobba och därför var tvungen att sätta lite fart redan från början. Trots att jag inte somnade förrän strax innan 03.00 kände jag mig pigg när klockan ringde vid 10.00.

Jag kände ett trängande behov att ringa min syster, eftersom jag hade drömt att hennes pojkvän gjorde slut via telefon med henne. Hon skulle också lämna bort sin katt dagen innan, så jag trodde att det var därför jag hade drömt om henne, för att jag inte hade ringt och pratat med henne om det. Jag tömde upp lite vatten i badkaret (hade bestämt igår kväll att jag skulle bada) och ringde från mobilen. Jag väckte henne visst, och efter att jag hade berättat om varför jag ringde, och drömmen, sa hon att hon skulle gå igenom dag för dag vad som hade hänt. Mycket riktigt hade hennes kille skickat ett sms på torsdagen om att han inte klarade av att ha ett förhållande och de hade pratat lite fram och tillbaka. Igår hade de iallafall bestämt att hon skulle åka ner till honom igen så att de kunde prata igenom det ordentligt (till saken hör ju att han bor i Tyskland). Jag hoppas verkligen att det löser sig för dem!

Jag vet inte om jag skrev om det här i bloggen, men för typ 2-3 månader sedan drömde jag att min mamma dejtade en äldre, gråhårig man med två barn och det visade sig stämma utan att hon någon gång hade nämnt det. Jag har aldrig sett mig själv som synsk eller medial på något sätt, utan snarare väldigt jordnära och djupt rotad i myllan, även om jag såklart har upplevt en del skumma saker. Men just den här typen av drömmar har jag aldrig haft. För ungefär fyra år sedan träffade jag en medial kvinna som sa att jag skulle börja få visioner och se saker, men det var inte förrän inom 10-15 år enligt henne. Däremot nämnde hon healingen som något som låg närmare i tiden.

Jag har aldrig velat vara medial. Tanken på att få veta saker i förväg, eller saker om andra man inte bör känna till, låter mer som en börda än en välsignelse. Såvida man inte kan komma på något sätt att hjälpa andra genom det. Men ska det komma så här spontant som i drömmar verkar det svårt. Eller så är drömmarna bara en slump, vad vet jag?



Dagens första kamp är iallafall utkämpad och det innebär att jag kom utanför dörren och gick och handlade. Har haft agorafobi rätt länge. Eller, jag är ju inte diagnosticerad eller så, men jag avskyr att gå ner på stan själv, eller till en mataffär. Känner mig så iakttagen. När jag går tillsammans med min man är det helt OK, för då känner jag mig trygg, men går jag själv är det alla taggar utåt. När jag kom hem dammsög jag och plockade ur diskmaskinen. Nu när jag har skrivit klart ska jag plocka in smutsdisken. Så som sagt, det är lovande än så länge. När jag kommer hem från jobbet ikväll ska jag diska från bakandet och matlagandet igår. Ska försöka lägga mig i bättre tid också.

Jaha, då ska jag väl bege mig. Önskar alla en trevlig dag.

Lägesrapport

Nu har jag hittat dagens roligaste citat, från ett gammalt diskussionsforum. Läs och begrunda:

**Lanfear**
Njae, jag har lagt av med wicca-grejen. Tänkte nog börja med Santeria istället, så fort jag har tagit reda på vad det är.

Haha, det var det skojigaste jag har läst på länge, men ändå finner jag att jag sitter och suckar...

I natt drömde jag att jag var på en marknad och gick till ett typiskt new age stånd, ni vet med kristaller, vindspel, rökelse och hela baletten. Framför ett skynke hängde en mask av ett mansansikte som gick i grönt och brunt. Efter ett tag började det att prata och jag satte mig ner och lyssnade medan jag var insvept i en vacker, mjuk filt. Jag har inget minne av vad han sa tyvärr, men jag tror att han fick en kropp också.  :-)

I dag är jag ledig eftersom jag tog ett extrapass igår. Woho! Jag bara latar mig och borde egentligen komma igång. SNART! Jag ska fortsätta sy min klänning till handfästningen och lite sånt. Måste också ringa och fixa med tårtor. Det är väl därför jag fortfarande sitter vid datorn, jag har telefonskräck.

Min kära man kommer jag nu att vara skild från i en hel vecka, eftersom han har åkt iväg för att jobba med sin pappa. Just nu känns det ganska bra, jag tänker på allt gott jag kan köpa hem och sitta och tugga på i min ensamhet. Men jag vet att senast ikväll kommer jag sakna honom något hemskt. Jag avskyr att vara ensam, men kanske är det något jag kan jobba på att komma över den här veckan? Bli lite mer självständig (även om jag redan har tagit stora kliv framåt på den fronten)? Nej, nu får jag slita mig!

Wiccaträff

Nu känns det som att det börjar rulla på lite mer med de där wiccaträffarna. Visserligen har Sacred Raven hoppat av för att wicca inte var något för honom, men jag och K är ju kvar och vi är nog båda ganska drivna. En tjej har hört av sig för att hon skulle flytta till stan i höst, en annan var intresserad och bor redan där och en annan som har hört av sig vet inte om än att vi har gått en kurs tillsammans på universitetet för ett år sedan. :-) Jag fick mailet igår så jag ska väl svara senare. Jag undrar hur hon kommer reagera? Vi gick i och för sig i skilda grupper, men sågs ibland. Jag minns att hon hade dödskalleörhängen vid samhain och talade lite om att det var "de dödas dag", och jag såg att hon hade en pentagramring. Så jag hade mina aningar, haha. Men jag frågade aldrig, det var något hos henne som fick mig att låta bli.

I mailet skrev hon iallafall att hon gick på pubmoot i en annan stad varje månad och träffade wiccaner från vitkaförbundet där. Jag som trodde att det pubmootet hade lagt ner! Annars hade jag ju åkt dit, men det är väl inte försent. Har aldrig sett någon reklam för det, så det var ju inte lätt att veta. Kanske kan vi träffas allihop någon gång? Har hört ganska mycket negativt om vitkaförbundet och det är mest därför jag inte har gått med. Har däremot allvarliga funderingar på att bli medlem i svenska grenen av Pagan Federation. Den känns lite mer seriös tycker jag.

Hur som helst är det kul att äntligen få lite svar på mina trevare på nätet, kul att det leder någonstans. Jag har ju en vision om att vi ska kunna utbyta tankar, idéer och ha spännande diskussioner. Många har ju aldrig ens träffat andra wiccaner i verkligheten och känner sig nog ganska ensamma. Gudarna ska veta att jag kände mig ensam innan jag hittade mitt coven! Jag tycker det är viktigt att få känna att man är en del av en gemenskap, även om man tillhör en sådan liten minoritet som wicca. Om jag kan bidra till att någon kan känna så är jag glad. :-)

Gudinnetempel

Nu har jag haft en mysig helg med lite ledighet, så imorgon kan jag ta nya tag.

Igår kom de flesta från covenet hit för att diskutera handfästningen. Min man och Cheddar hade ju inte träffats tidigare heller, men de kom bra överens. :-) Det var så kul att se dem igen! Synd att vi inte kan träffas oftare. Cheddar stannade kvar lite längre, hon åkte hem vid 23-taget. Det var så mysigt att kunna sitta vid bordet och snacka, wicca, ordineringar och annat. Det är ju så lite jag begär egentligen. Haha!

Råkade komma in på
gudinnekonferensens hemsida och deras vackra galleri. Vad roligt det vore att åka dit någon gång, till Glastonbury. Så här står det på sidan:

"This Crone Conference is open to women and men of all ages who want to experience the Crone´s loving energy. With illustrated talks, presentations, workshops, beautiful artwork & stalls, performances, music, song, poetry, dance."

Låter inspirerande. Och deras tempel är så vackert! Måste sätta in en bild...

image36
    
image37



Och ni vet väl att det finns ett gudinnetempel i Söderhamn i Sverige? Har ingen erfarenhet av det men det är hur som helst ett roligt initiativ! Hoppas att det kan utvecklas i en positiv riktning, gärna med en festival även här. ;-)

I framtiden skulle jag kunna se mig själv öppna ett tempel, ett som är helgat både åt Guden och Gudinnan. Ett tempel som är öppet för alla, om man vill åka dit och bara vistas i en lugn, vacker, meditativ miljö. Kanske kunde man hålla aktiviteter där ibland. Det vore mysigt.

Den som drömmer medan han är vaken har vetskap om tusen ting, som den som endast drömmer medan han sover aldrig upptäcker. / Alfred Otto-Wolfgang Schulze

Snurrig

Jag känner mig lite snurrig. Ena stunden känner jag mig fångad och andra stunden känner jag mig fri. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Allt är stort eller smått, vitt eller svart och upp eller ner. Ena stunden kan jag knappt andas och andra stunden känner jag min ande spränga kroppens gränser.

Kanske behöver jag bara sova?


Kort på kvasten kommer när jag känner att den är färdig, Mana. :-)

Ny kvast!

I dag på eftermiddagen gick jag och mannen faktiskt ut i skogen för att leta reda på lite nytt ris till min kvast/besom. Vi gick först längs med ån och där växte det pil, men det var ganska mycket annat folk där också. Det kändes olustigt att börja greja där och då, så vi gick vidare. Inne i skogen trodde vi inte att vi skulle finna något, men eftersom vi fortfarande var i närheten av ån fick vi till vår stora lycka syn på ett helt bestånd av pilträd!

Det första jag gjorde var att ställa mig vid trädet som stod lämpligast intill stigen. Jag slöt ögonen och frågade tyst trädet om jag fick använda dess grenar för att göra nytt ris till min kvast. I mitt huvud fick jag se vatten som rann och tolkade det som att trädet ville ha ett offer. Jag gick ner till ån och kupade mina händer som en skål. Försiktigt bar jag vattnet tillbaka till trädet och släppte det. Sedan frågade jag igen och denna gång tyckte jag mig känna ett välvilligt svar. Jag upptäckte att det på marken fanns massor med grenar som alldeles nyligen verkade ha ramlat ner, så det var ytterst lite jag behövde ta från själva trädet. Perfekt!

Så nu ikväll har jag pysslat med att försöka fixa till min kvast och den är riktigt fin. Det blev verkligen annorlunda än när jag hade björk. Jag hängde ner bjällror så nu låter det härligt när man sveper. Jag har ett vitt band lindat en bit och ska lägga till ett rött, så att det blir våra handfästningsfärger. :-)

Imorgon jobbar jag klockan 16-21, så jag får sovmorgon! Det är därför jag fortfarande är uppe trots att klockan snart är 01.00. Har lite dåligt samvete, men förhoppningsvis går det bra imorgon. Tänkte gå upp vid 09 så jag hinner med både frukost och lunch hemma. Haha. Imorgon har jag bredvidgång på en annan avdelning, så det är inte så mycket eget ansvar.

Och handfästningen närmar sig som sagt med stormsteg! På tisdag måste jag börja sy lite på min klänning...


image35

Kwan Yin med en gren från en tårpil.

Kvast, reiki

image34

Det är (tyvärr) inte min kvast på bilden.

Kom på att jag kanske skulle sätta lite nytt ris på min kvast innan handfästningen. Den är om mindre än en månad! Jag skulle gärna ha pil... Växer nära vatten, renande, månens och poeternas träd. Nu har jag den mer klassiska björken. Hittade en fin
"trädsida" förresten. Ta en kik!

I en typisk handfästning brukar det ingå att hoppa över en kvast. Det symboliserar dels en tröskel, att man går från ett skede av sitt liv in i ett annat, dels att man "sveper bort" det gamla och för in det nya. För mig personligen symboliserar kvasten också det vardagliga livet, städning och sådant. :-) Sådant som inte är så där spännande men som ändå är livet som hela tiden rullar på. De ögonblicken måste man också ta tillvara på.

Det är så skönt att ha helg nu, jag bara njuter! Man känner verkligen att man förtjänar lite ledighet efter veckan. Men jag trivs på jobbet, jag fixar det. (Det där börjar kännas som ett mantra nu, haha!) I kväll hade bandet faktiskt en spelning, som jag skrev om igår. Trodde vi skulle ha mycket mer publik, men annars var det bra.

Vecka 32 ska jag äntligen, äntligen gå en helgkurs i reiki! Det är min vän "Sacred Raven" som håller i den. Jag har länge varit nyfiken på denna healingform och nu får jag äntligen uppleva den i första person. Ska bli spännande att se om det kickar igång även hos mig. Hoppas jag får mycket användning av det och känner att det fungerar. De allra flesta som blivit initierade i reiki verkar ju nöjda.

Nu ska jag massera mannens onda nacke lite och sedan sova gott.

Nya tag

Nu har jag hunnit jobba två dagar sedan förra inlägget. Jag misstänkte redan när jag skrev det där att nästa dag skulle bli bättre för det brukar vara så. Jag visste också att mina "problem" inte var så stora, jag var bara lite överväldigad av alla känslor och intryck. Men nu är jag tillbaka med ny tillförsikt. Jag klarar det här. Nästa vecka ska jag bara jobba tre dagar (!) och dessutom kanske Cheddar kommer och besöker mig nästa helg. Det skulle vara jättekul och jag väntar på svar. Får försöka tänka ut vilka saker vi kan hitta på i den här hålan, vore roligt att ha planerat något iallafall. I mailet skojade jag om att jag skulle visa henne kyrkogårdens nya damm och fontän. ;-)

Eftersom jag får vänta på tåget i 45 minuter när jag ska hem från jobbet så har jag bestämt mig för att fundera ut något jag kan syssla med. En arbetskamrat föreslog att jag kunde gå till biblioteket vilket är en fantastiskt bra idé. Jag ska bara hitta dit. Mitt mål de senaste dagarna har varit den stora billighetsaffären och jag har sannerligen inte råd att slösa bort pengar där efter varje arbetsdag! I dag inhandlade jag två toppar för 29.90, duschtvål och pumptvål. Duschtvålen hade cocosdoft så det var ett fynd eftersom både jag och min man är väldigt förtjusta i det.

När jag ringde min man efter jobbet fick jag en liten chock. Han hade blivit uppringd av en arrangör så vi ska spela på en ganska stor festival i Östergötland nu på lördag, Vätternfestivalen närmare bestämt. Ett annat band hade fått förhinder så då fick vi vår chans. Det kommer förmodligen vara den största publik vi spelat för hittills så det känns nervöst som tusan. Jag önskar vi hade vetat om det tidigare så vi kunnat repa mer och gjort klart vår nyaste låt! Den blir så bra så jag hade velat ha med den.

Nu ska jag förbereda morgondagens matlåda och hoppa i säng bums!

Regnbågar syns bara efter regn...

Har en känsla av att de närmaste blogginläggen kommer handla om mitt jobb inom äldrevården. I dag började mina riktiga arbetsdagar, ska jobba i fyra veckor nu. Det var läskigt att inte bara gå bredvid, utan förväntas fixa allt själv. Eller ja, inte riktigt allt såklart och jag frågar en hel del. En tant hade jag svårt att få upp imorse, fattade inte hur tusan jag skulle få henne i sittande läge när hon inte ens var helt kontaktbar. Och i vilken ordning skulle jag göra allt? Det blev helt snurrigt vid första besöket och jag gick runt som en yr höna. Det var väldigt frustrerande. Jag tror jag förväntade mer av mig själv (hur mycket man nu kan förvänta sig när man bara gått bredvid fyra gånger och inte har någon tidigare erfarenhet!) och jag tar inte motgångar sådär jättebra. Dessutom var jag en dag sen med timrapporten och var dessutom tvungen att meddela min chef att jag inte kunde ta mig in i tid på helgerna, på grund av pendeln. Det föll inte i god jord och hon tyckte jag borde ha kollat upp det tidigare. Klart jag borde ha gjort det, men de kunde ha informerat mig bättre om vissa andra saker också så för mig går det på ett ut. Jag frågade mina arbetskamrater på eftermiddagen om jag fick gå ifrån lite tidigare så jag skulle hinna med mitt tåg, annars får jag vänta 47 minuter och det spöregnade. Det har jag mått jättedåligt för ikväll och därför ska jag stanna kvar extra imorgon.

Hur som helst så skapade den här dagen en hel del spänningar hos mig. När jag kom hem gjorde jag och min underbara man pannkakor och sen fixade han efterrätt när vi kollade på tv. Jag sov i soffan i kanske en timme. Efter det kändes det hemskt. Ångesten började smyga sig på och jag kände mig orolig och nedstämd. Jag sa att jag bara ville gråta ut och efter att ha fått massage i ungefär två minuter av min pojkvän så släppte allt och jag grät ganska mycket. Det var skönt. Jag vet att jag ställer höga krav på mig själv och att jag är väldigt känslig för kritik på grund av det och jag vet att jag inte hade så mycket att gråta för egentligen. Men det byggs upp inombords och måste ut på nåt sätt. Hellre då genom tårar än något mer destruktivt. En del ledsamhet kommer sig av att jag saknar så mycket att umgås med min man. När man går upp 05.10 och kommer hem runt 17.30 finns det inte så mycket tid kvar. Jag borde verkligen gå och lägga mig just nu t ex om jag inte vill vara död imorgon. Men jag var tvungen att skriva av mig. Skulle kunna fortsätta ett bra tag till men då får jag nog bara mer ångest när jag lägger mig. Lycka till med att sova om man vet att man måste somna, liksom.

Jag vill ha tillbaka mitt vardagliga liv. Fan, nu rinner ögonen igen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg